S-ledningens mardröm – en tredje valförlust
En tredje valförlust skulle skaka Socialdemokraterna i dess grundvalar.
Därför är S-kongressen i Göteborg viktig för Stefan Löfven. Och för hela hans parti.
Alla partier tycker att deras kongresser är superviktiga och bör bevakas med full uppställning från samtliga redaktioner.
Det brukar inte vara sant men när det gäller Socialdemokraternas partikongress kan man hålla med. Den är mycket viktig, i alla fall för Stefan Löfven och hans partimedlemmar.
Socialdemokraterna är vana vid att regera. I deras världsbild är allt annat tillfälliga undantag.
Därför var valförlusten 2006 smärtsam. Efter tolv år vid rodret tvingades Göran Persson att lämna över till Fredrik Reinfeldt.
Därför var valförlusten 2010 ännu mer plågsam. Reinfeldt, som enligt S-retoriken inte bara hade fel åsikter utan dessutom saknade handlag att regera, valdes om samtidigt som Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan allmänna rösträtten infördes.
Men det som verkligen ger S-ledningen mardrömmar är tanken på en tredje valförlust. Det har inte inträffat på den här sidan 1932 och Per Albin Hanssons (S) första regering. Det får helt enkelt inte ske.
Därför är partikongressen i Göteborg viktig. För den årsgamle ledaren Stefan Löfven. Och för hans parti.
Det är året före valet som grunden för valsegrar och -förluster läggs. De partier som inte ger svar på framtidens frågor i de kongressbeslut som samtliga partier då tar kommer att få problem. Väljarna belönar ingen för vad den gjort, de vill veta vad som ska göras åt relevanta problem och belönar den som verkar göra det bäst.
Det är också under kongresserna som partiledningen får ett hum om de har sitt parti med sig eller inte. Är ombuden entusiastiska eller bara plikttrogna? Skillnaden visar sig på valdagen, tro mig.
I fokus på kongressen står valet av Stefan Löfven som ska hålla sitt första kongresstal som partiledare. Det kommer att nagelfaras. Vad sa han? Hur sa han det? Var det övertygande?
I frontlinjen står också tre frågor där partiledningen riskerar att få stryk av kongressen. Ungdomsarbetslösheten, föräldraförsäkringen och vinster i välfärdsföretag.
En tredje intressant fråga är LO:s makt och inflytande. Under nye ordföranden Karl-Petter Thorwalds- son har facken tagit för sig i betydligt högre grad än tidigare. Hur agerar han under kongressdagarna?
För tjugo år sedan höll Socialdemokraterna, även då i opposition, också kongress på Svenska mässan i Göteborg. Den har nu fått karaktär av talisman. Då blev Göran Persson ekonomisk talesperson. Då bestämde man sig för att verksamheten var viktigare än bidragen. Där lades grunden för valvinsten 1994.
Men med all respekt, då var det öppet mål efter en djup och mycket dramatisk ekonomisk kris. Så enkelt blir det inte den här gången.