Perssons Pension – Misslyckad
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2005-10-25
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Nu vill regeringen lägga ner PPM
PPM är en flopp.
Därför vill regeringen lägga ner myndigheten och minska valmöjligheterna.
PPM-pensionen lanserades hösten 2000. Under buller och bång ville staten göra hela svenska folket till daytraders (kortsiktiga handlare på börsen). Framför datorn skulle de spela hem sin pension på världens hela fondmarknad.
PPM floppar
Det blev ingen succé. Tvärtom, PPM måste betraktas som en flopp.
1. PPM är ingen vinstmaskin. När svenska folket genom statens försorg skulle bli aktiehandlare hade börsen passerat toppen.
Efter nio års oavbruten uppgång vände börsen ner i mars 2000. Ett halvår senare lanserades PPM-sparandet.
Efter tre år hade PPM-systemet minskat i värde med nära en tredjedel. Förra året, det hittills bästa, hade fortfarande bara 30 procent av spararna en positiv effekt av sitt sparande.
Få byter fonder
Kursen på Sjunde AP-fondens Premiesparfond, den fond som tar hand om pengarna från dem som vägrar välja, låg så sent som i går drygt nio procent lägre än introduktionskursen i november 2000.
Kort sagt - den som hoppades att aktiemarknaden skulle ge bättre pension har inte direkt fel. Men hittills är vinnarna i klar minoritet.
2. Ingen bryr sig. Förra året hade 5,4 miljoner PPM-sparare möjlighet att byta fonder för att få maximalt bra pension.
Men under året genomfördes bara 636000 fondbyten.
Det var visserligen rekord. Men fortfarande en låg siffra med tanke på hur många de kunde varit om varje fondsparare bara hade bytt fond en enda gång.
3. PPM köper utländska aktier. Den som hade hoppats att PPM-pengarna skulle förse svenska företag riskkapital har väntat förgäves.
Enligt de senaste siffrorna har 60 procent av kapitalet placerats i utländska aktier, hälften så mycket i svenska aktier och resten i olika former av räntepapper, exempelvis obligationer.
Orange kuvert varje år
PPM-pensionen består av en avgift på 2,5 procent av lönen som man alltså kan placera i en aktie- eller räntefond. Besked om utvecklingen på sitt sparande får man varje år i "det orangea kuvertet".