Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Helge

Nu vill försvaret ha mer pengar

Kravet om mer i kassan är bara pinsamt

förutsägbart Temat för Folk och försvars konferens var de breda omvärldsförändringarna. Alltså ryssen kommer, ge oss mer pengar. Förra året lät det annorlunda – då krävde ÖB i stället mer pengar till Jas 39 Gripen. Försvarsminister Karin Enström (M), Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen och Estlands utrikesminister Urmas Paet var några av de närvarande i går.

Det är lika säkert som amen i kyrkan.

När Folk och försvar i Sälen närmar sig vill försvaret ha mer pengar.

ÖB väckte uppseende efter sitt uttalande om att Sverige bara kan försvara sig mot ett angrepp under högst en vecka. Sverker Göranson tvingades fem dagar senare förtydliga att hans scenario föregåtts av en långvarig upptrapping som tärt på de militära musklerna.

Varje år vid den här tiden ­håller föreningen Folk och ­försvar konferens i Sälen och diskuterar försvarsfrågor.

I god tid före samlingen på Högfjällshotellet intervjuades ÖB Sverker Göranson av ­Dagens Nyheter. Han sade då att Sverige bara kan försvara sig mot ett ­angrepp mot ett ­begränsat mål under högst en vecka. Därefter behöver vi hjälp utifrån.

Självklart väckte uttalandet uppseende. Herregud, ryssen rustar upp och vi kan bara försvara oss i en vecka på egen hand. Hur ska det gå?
 

Än värre blev uppståndelsen när försvarsminister Karin ­Enström (M) sade att hon var nöjd med det. Och när den ­finske försvarsministern Carl Haglund ­generöst sade att ­Finland stod redo att hjälpa Sverige om vi skulle ­attackeras militärt. Tack, Carl.

Nu tänker jag leverera ett ­antal fakta som de flesta antingen har glömt eller väljer att bortse ifrån i den uppblossade debatten om det svenska försvaret.
 

Den förra försvarsberedningen var rörande överens om de stora dragen. Samtliga partier, från Moderaterna till Vänsterpartiet (SD satt inte i riksdagen då), ­ville krympa det svenska för­svaret och ha stam- och ­kontraktsanställda. Målet var att ”försvara Sverige och upprätthålla våra grundläggande värden och ­intressen”.

Sverige har varit medlem i EU i 19 år. EU:s fördrag innehåller en säkerhetsklausul som säger att medlemmarna ska hjälpa varandra vid väpnade angrepp, terrorattacker eller naturkatastrofer. Om hjälpen är militär avgörs av varje land.

Även i Norden finns en solidaritetsförklaring. Om ett land skulle anfallas ska de andra ­bistå med vad som krävs, om de blir ombedda att göra det. Det gäller sedan 2011.

Sverige har alltså under lång tid förberett sig för att inte kunna försvara sig självt. Och allvarligt talat, har vi någonsin kunnat göra det? De pinsamma efter­gifterna till Nazityskland under andra världskriget tyder på motsatsen.
 

Genant blev det när ÖB Sverker Göranson fem dagar efter den första uppmärksammade ­intervjun tvingades förtydliga sig. Det veckolånga storskaliga kriget, som Sverige 2019 skulle klara innan hjälp kallades in, ­hade i hans scenario föregåtts av en både långsam och lång­varig upptrappning som tärt på de ­militära musklerna.

ÖB menade också att den nya försvarsstrukturen gör att ­Sverige har en bättre försvarsförmåga nu än för tio, tjugo år sedan. Var det någon som ­lade märke till att han tycker det? Tänkte just det.
 

Årets tema för rikskonferensen Folk och försvar – en förening med 70 medlemsorganisationer, bland annat ­politiska ungdomsförbund – är de breda omvärldsförändringarna. Alltså ryssen kommer, ge försvaret mer pengar.

Förra året var temat ett annat och kraven följaktligen annorlunda. Då krävde ÖB i stället mer pengar till Jas 39 Gripen, andra ville att försvarsomställningen skulle få kosta pengar, och Norden skulle dela på ansvaret för luft- och havsgränserna.

Lika säkert som en ­sädesärla om våren kommer kraven på mer pengar till försvaret när väskorna börjar packas för årets Sälenresa. Lika pinsamt som förutsägbart.

Följ ämnen i artikeln