Kina anfaller - med leksaker

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-01-03

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Julen är över men spåren ligger kvar. Jag kliver på dem varje nyvaken morgon. Nakna fötter med 80 kilos tryck på vassa Legobitar, det är en väckarklocka som heter duga.

För de flesta vuxna innebär julen att man dränerar både ekonomi och energi. För en sjuåring handlar det tvärtom om påfyllning av nya leksaker. Årets skörd bestod av ett hockeyspel, ett Nintendo med tillhörande virtuell hundvalp, tre tecknade filmer, ett Backpacker på dvd, en ulligt gullig snögubbe, två bioniclemonster och några grejer till som jag har glömt.

Tacka fan för att han tindrade.

Efter att ha kört omslagspapper och emballage till sopstationen slog jag mig ner vid köksbordet och överslagsberäknade:

Vi har tre barn som tillsammans har levat i 39 år. Låt säga att vi under vart och ett av dessa år har investerat 2000 kronor i leksakshandeln. Det innebär 78 000 kronor. Lågt räknat, märk väl. Sanningen ligger snarare en bra bit över hundratusen. Och då har jag inte räknat de hundra förvaringslådorna som inhandlats med regelbunden desperation.

Resultatet - förutom tre på stimuli övergödda ungar - är ett veritabelt leksaksmuseum. Jag gissar på två kubik Lego, 20 kvadratmeter pussel, två kilometer tågräls, tillräckligt med gosedjur för ett zoo i världsklass, en armé av actionfigurer, lika många Barbiedockor som fi har väljare, fler bilar än i hela Rumänien och vattenfärg och kritor som räcker till att måla om Sixtinska kapellet.

Vi har sannerligen gjort vårt bästa för att hålla leksaksindustrin under armarna. Från Tamagochi till Metro Nui, från Pokémon till Bey Blade, från Barbie till Action Man - varje ny fluga har hittat hem till oss. Nämnde jag happy meal-leksakerna? Bara dom fyller en säck, skulle jag tro.

En vacker dag ska jag smälta ner skiten och bygga en staty av Kinas diktator Hu Jintao, mannen vars politik möjliggör vår överkonsumtion av rolig plast. 75 procent av leksakerna vi svenskar köper är tillverkade i Kina, där fackföre-ningar är förbjudna, arbetsdagen ligger på 10-12 timmar och produktiviteten är enorm.

Den kinesiska tillväxten läser vi om nästan varje dag. Mer sällsynt är nyheten att genomsnittslönen i de kinesiska leksaksfabrikerna ökar. I dag ligger den strax under 19 kronor. Per dag. Det motsvarar ungefär huvudet på en Barbiedocka.

Anders Westgårdh

Följ ämnen i artikeln