USA:s ekonomi kan rasa på nyårsdagen

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2012-12-29

Sverige blir fattigare av USA:s problem

Finansminister Anders Borg darrar – och det borde du också göra.

Resultatet av dragkampen i Washington kommer att påverka även din plånbok.

Det var chefen för USA:s riksbank Federal Reserve, Ben Bernanke, som myntade uttrycket ”the fiscal cliff”, budgetstupet. På nyårsdagen störtar USA utför stupet, om inte president Barack Obama och representanthusets talman John Boehner kommit överens om något annat innan dess.

I går träffades de för första gången sedan november efter att Obama avbrutit sin julsemester på Hawaii i förtid. Bedömare ser mörkt på att de kommer att komma överens innan klockan ringer på nyårsnatten.

Budgetstupet är en rad skattehöjningar och nedskärningar i den federala budgeten som automatiskt träder i kraft på andra sidan årsskiftet. Totalt uppgår det till omkring fyra procent av BNP, eller 4 100 miljarder kronor.

Automatiken infördes av kongressen förra året sedan partierna misslyckats med att komma överens om en stor­städning av de amerikanska statsfinanserna, som bland annat lider av en kraftigt ökande statsskuld.

Meningen var att det skulle fungera som en morot att komma överens. Det funkade sådär, får man väl säga.

En motsvarande nedskärning i den svenska statsbudgeten skulle uppgå till 140 miljarder kronor. Det är vad försvaret kostar under tre år, alltså väldigt, väldigt mycket pengar.

Enligt kongressens budgetkontor riskerar de automatiska nedskärningarna att störta USA ner i en ny recession, just när landet börjat återhämta sig från den förra.

Det är där finansminister Anders Borg, du och jag kommer in i dramat i Washington. USA är världens största ekonomi. Det ekonomiska läget i världen måste redan nu betraktas som instabilt, särskilt i Europa.

En ny nedgång i USA får återverkningar på hela världs­ekonomin. Man behöver bara föreställa sig vad som händer när aktie- och finansmarknaderna öppnar igen på onsdag. En chockvåg finns definitivt på riskkartan.

Som en liten, konkurrensutsatt ekonomi är Sverige särskilt utsatt när vågorna tornar upp sig på det ekonomiska havet. Dess­utom ligger USA fyra på listan över Sveriges största exportmarknader. Ovilja att investera där påverkar direkt både närings­livet och sysselsättningen här.

Som sten på bördan meddelade den amerikanske finans­ministern Tim Geithner för ett par dagar sedan att USA slår i lånetaket redan på nyårsafton.

Kongressen avgör varje år i en lag hur mycket amerikanska staten får låna under året. Så har det varit sedan första världs­kriget. För att få låna mer måste ett nytt beslut fattas.

Det kan användas som ett vapen av Republikanerna och talman John Boehner i förhand­lingarna med Obama för att få igenom några av partiets hjärte­frågor. Obama måste bli överens med Boehner om att öka låne­ramen för att inte vitala delar av den amerikanska stats­apparaten ska sluta fungera.

Oavsett hur det slutar i Washington kommer resultatet att påverka både Anders Borg, dig och mig. Det kan bli positivt, om överens­kommelsen uppskattas av finans­marknaderna. Det kan bli negativt, till och med mycket negativt, om de inte enas.

Vi håller tummarna för ett lyckligt slut.

Det här händer i USA om Obama och Boehner inte kommer överens

Skatten höjs för nästan alla hushåll i USA.

Långtidsarbetslösa får sänkt ersättning.

Schablonavdraget för barn slopas under 2012.

Försvarsbudgeten skärs ner.

De generösare reglerna för att låna till utbildning slopas.

Fastighetsskatten höjs, dock enbart för objekt värda mer än 70 miljoner kronor.