Ett misstag som Löfven inte har råd med
Avslöjandet om att Stefan Löfven anlitat företag utan kollektivavtal skaver på förtroendet för både honom och Socialdemokraterna.
Att leva som man lär är en gyllene regel i politiken.
Det kan finnas hur många skäl som helst att statsminister Stefan Löfven (S) vill bygga om carporten vid sommarstugan utanför Örnsköldsvik till ett boende. Det kan finnas minst lika många skäl till att anlita en lokal byggare.
Men det finns få skäl för en före detta fackordförande och S-ordförande att beställa tjänster av ett företag som saknar kollektivavtal. För LO, och Socialdemokraterna, är kollektivavtal helgonförklarade eftersom de är branschanpassade och därmed effektiva.
Stefan Löfven har i sin förra roll som IF Metalls vice och därefter ordförande slagits för att kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad.
Vem minns inte den infekterade konflikten om ombyggnaden av en skola i Vaxholm som sattes i blockad av Byggnads för att svenska kollektivavtal saknades 2004? Den gällde i och för sig ett annat förbund än Löfvens. Men backades helhjärtat, nästan vettlöst, upp av hela LO.
Att Stefan Löven missat sina egna högt ställda krav på kollektivavtal förklarar han själv med ett förbiseende. Så kan det givetvis vara, ingen människa är perfekt.
Men är det ett misstag som Stefan Löfven har råd med? Inte riktigt. Kollektivavtal är så nära arbetarrörelsens själ man kan komma.
Därför finns det alla skäl i världen för statsministern och S-ledaren att kolla om företag som han anlitar har kollektivavtal eller inte, till och med om han tror han vänder sig till egenföretagare. Hinner han inte själv, vilket man kan ha stor förståelse för, måste frågan delegeras till någon annan.
Tyvärr är det inte den enda kontrollfråga som Löfven måste ställa. Han bör exempelvis också kolla om det, i förekommande fall, finns F-skattsedel, om företaget har skulder hos Kronofogden eller har fått anmärkningar i Allmänna reklamationsnämnden, ARN.
Det är inte bara han som borde göra det. Det är en plikt för alla som vill anlita så justa företag som möjligt.
Men för den som gjort ordning och reda på arbetsmarknaden och rättvisa villkor till sitt adelsmärke är det inte en bara en plikt. Det är ett måste.