Nu fattas bara att Bush blir förälskad
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-02-04
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
I Persiska viken ligger krigsfartygen redo att anfalla i ett krig som börjar i Irak och slutar gud vet var. EU-ländernas skiftande uppfattning om läget splittrar den europeiska unionen. Framtiden är extremt osäker. Det är en tid som ställer krav på våra ledare. Världen håller andan.
Sveriges statsminister håller handen"
Antagligen borde man bli så där gubbjävligt grötmyndigt upprörd över att Göran Persson raskar över isen med sin nya kärlek medan världen pyr. Han skulle väl sitta i telefonkonferenser med premiärministrar och presidenter. Han borde lägga pannan i djupa veck och skriva en egen debattartikel i The Times. Åtminstone borde han sitta uppe på nätterna och spela scenarier med Pär Nuder och de andra i hjärntrusten.
I stället promenerar han Harpsund runt med en ispik i ena handen och vd:n för Systembolaget i den andra. Glatt leende ger han fotografen all den tid som behövs för att få en riktigt bra bild av kärleksparet. Han strålar. Han är kär som en klockarkatt och skiter fullständigt i vad omgivningen tycker.
Antagligen borde man bli sådär gubbjävligt grötmyndigt upprörd. Det är väl författningsvidrigt? Det är väl delikatessjävigt? Det är väl inte klokt?
Men jag kan inte uppbåda den indignationen. Tvärtom ber jag att få gratulera. Att bli hjälplöst förälskad är förmodligen inte det politiskt korrekta eller taktiskt mest genomtänkta, men det är ju underbart skönt och om inte en statsminister kan tillåtas att bli kär så har vi inte ett samhälle som är värt att leva i.
Jag är ingen stor beundrare av Göran Persson, men jag är en stor beundrare av kärleken. Dess kraft är saliggörande, men den får alldeles för litet utrymme i dagens karusell. Nerprioriterad i almanackan, reducerad av allt jävla sexbabbel, övertrumfad av pengarna och socialt undanskuffad som något löjligt, nästan barnsligt. Hur kan vi ens med att betrakta kärleken som något rationaliserbart, möjligt att välja eller välja bort?
All you need is love. Så är det. Därför blev jag riktigt glad av bilderna på det nykära paret i den oskuldsfulla vintervitan. Nu fattas bara att George Bush blir förälskad upp över öronen och glömmer allt vad krig vill säga. Finns det inte nån oemotståndlig praktikant man kan enrollera?
Sen kan jag inte låta bli att misstänksamt fundera över hur statsministern och hans rådgivare resonerade innan man beslöt sig för att posera inför kameran. Det är ju så man är skolad att betrakta allt som kan uppfattas som en avledande manöver. Varför nu? Varför där? Vad är det som blickarna ska flyttas från? Vilka beslut ska klubbas igenom i skydd av de amorösa ridåerna?
76 procent av de över
50 000 Aftonbladet-läsare som röstade på nätet tyckte att det var helt i sin ordning att statsministern har en kärleksrelation med chefen för ett statligt verk. Det var ett överraskande starkt bifall. Det bevisar att störst av allt är kärleken. Gott så.