Volvos skryt om miljövänlig bil är eliminerat
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-07-27
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Är det omoraliskt att köpa en stadsjeep? Är det omoraliskt att tillverka den? Eller är det bara dumt och onödigt alltihopa?
Forskaren Annica Bragd vid Handelshögskolan i Göteborg fick inifrån följa utvecklingsprocessen av Volvos stadsjeep XC 90. Hennes doktorsavhandling beskriver hur miljöaspekterna fick stryka på foten då succébilen skapades.
Avhandlingen är mer än ett år gammal, men miljövinkeln väcktes till liv i gårdagens Ekonyheter.
Det är inte första gången stadsjeepen får medias onda öga, och förhoppningsvis inte den sista. I USA finns ett organiserat och växande motstånd mot SUV-bilarna, som de kallas - de bensinslukande bjässarna betraktas som både miljöhot och trafikfarliga i kraft av sin överväldigande storlek.
Bägge argumenten är naturligtvis helt korrekta.
Det talar emot den. Ändå är den Volvos största framgång i modern tid, med väntelistor på upp till ett år. Själv är jag i vanlig ordning lite kluven. Jag gläds med Volvo och dess anställda för att bilen säljer så bra, samtidigt som jag inser att den kör på ett stickspår mot framtiden.
Detta måste rimligen skapa inre slitningar i Volvokoncernen; att framgångarna för XC 90 i princip innebär att honnörsordet "miljö" kan strykas från skrytlistan med företagets så kallade kärnvärden. Det hjälper ju föga att hävda att bilen är miljövänlig "i sitt segment".
Vad hade hänt om man gjort tvärtom? Att i stället för att skapa en överdimensionerad statussymbol istället ge sig fasen på att utveckla den första riktigt attraktiva miljöbilen? Det hade varit imponerande.
Begreppet stadsjeep är, som skribenten Johan Tell formulerade saken, lika motsägelsefullt som en djungelfrack. Ändå är det i storstädernas välbärgade villaområden som XC 90 och konkurrenternas motsvarigheter oftast syns.
Folk som verkligen skulle behöva fyrhjulsdrift, hög markfrigång och brutal motorstyrka bor i glesbygd och saknar köpkraft. Vi pratar ju om en bil för en halv miljon.
Bilköpare har i alla tider lyckats motivera de mest befängda bilval, och dagens SUV-köpare kan säkert rada upp en mängd argument till varför just XC 90 var det enda rimliga valet. Sanningen är nog dock den gamla välkända: när åtrån väcks försvinner förnuftet. XC 90 gör vissa människor kåta. Då spelar miljön ingen roll.
Så tillbaka till de inledande frågorna. Är det omoraliskt att köpa en stadsjeep, är det omoraliskt att tillverka den - eller är det bara jag som sitter här och moraliserar ikapp med Ekoredaktionen?