Fernissan börjar flagna av – nu startar kriget inför valet

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2013-07-06

Den vanligen så artiga tonen i svensk politik är som bortblåst.

Partiledarna har börjat anklaga motståndarna för pinsamheter och påstå att de bluffar.

När valet närmar sig flagnar fernissan.

Det började med statsminister Fredrik Reinfeldt (M). Han påstod att Stefan Löfven inte hade tagit tillräckligt avstånd från Sverigedemokraterna och anklagade S-ledaren för att mumla.

– Det är pinsamt, sade Reinfeldt i sitt Almedalstal.

Det öppnade dammluckorna.

Näste man var Stefan Löfven som när han landade på Gotland i går eftermiddag slog tillbaka.

– Det är Reinfeldt som är pinsam. Han bluffar ju.

Lägg märke till glidningen. Reinfeldt påstod att det var pinsamt att Löfven mumlade om Sverigedemokraterna. Löfven gick ett steg längre, han kallade statsministern för pinsam. Skillnaden är inte oväsentlig.

Nästa kvinna på plan var C-ledaren Annie Lööf som i Aftonbladet i dag går till attack mot Social­demokraternas företagspolitik.

– Deras offensiv är inte något annat än en stor bluff, säger Lööf och tar som exempel skattehöjningar för företagen som, enligt henne, uppgår till 30 miljarder kronor.

Stefan Löfven viftade bort angreppet med ett ”herregud” och tillade att Lööf inte åstadkommit någonting som näringsminister.

Tidigare i veckan har SD:s Jimmie Åkesson bland annat anklagat Miljöpartiet för att ha valaffischer på arabiska. Som om det vore konstigt att använda sig av de stora invandrarspråken, det gör Valmyndigheten också.

Jan Björklund (FP) attackerade i tur och ordning Åkesson, Löfven och förre skol­ministern Baylan (S).

– När jag öppnade översta skrivbords­lådan i mitt nya skrivbord, det som Ibrahim Baylan lämnade efter sig. Den var alldeles tom.

Som ni märker, det är en härlig, kamratlig stämning här i Alme­dalen. Till och med den som städar efter sig får en verbal örfil.

Skämt åsido. Även om det flesta tycker att valet ligger ganska långt bort så är det nära för de aktiva, och särskilt partiledningarna.

Det är nu de eldar dem som ska knacka dörr, twittra, sitta i valstugor, ringa, blogga, facebooka och framför allt prata med väljarna under valrörelsen nästa år.

Det är nu som det egna partiet ska framstå som det enda möjliga alternativet och motståndaren utmålas som närmast debil, omöjlig för en ansvarstagande medborgare att rösta på med tanke på konsekvenserna. Om de får makten blir det kanske inte kaos men ett betydligt sämre, osäkrare och mer orättvist Sverige. Det kan man vara bergsäker på.

Skillnaderna mellan partierna ska förstoras. Det egna budskapet och de egna prestationerna ska skön­målas. Och motståndarna ska svartmålas för att val­arbetarna ska stå på tå när det avgörande slaget om väljarna inleds.

Därför flagnar fernissan. Om ett år kommer den vara nästan helt borta.

Åter till Reinfeldts påstående att Löfven inte tagit avstånd från Sverigedemokraterna.

I ett förstamajtal sade han i alla fall följande enligt fackförbundet IF Metalls hemsida:

– Att dela in människor efter hudfärg, religion eller något annat är så lågt man kan sjunka. Vi måste prata klartext: Sverige­demokraterna härstammar i rakt nedstigande led från nazistiska och rasistiska organisa­tioner och partier.

Det var dock 2010. Två år innan Löfven blev parti­ledare.