Miljonsatsningen som inte gick hem
Lena Mellin om försöken att skaffa Sahlin ett toppjobb
Regeringen satsade en miljon på att skaffa Mona Sahlin ett nytt jobb trots att hennes chanser var små.
Berodde det på vänlighet, nationell prestige eller för att inte verka elak mot sossar?
I januari lanserade regeringen Mona Sahlin (S) som Sveriges kandidat till posten som chef för FN-organet ILO. Ett internationellt prestigejobb, men knappast på var mans läppar.
Sahlins chanser att få jobbet var, trots hennes imponerande cv, små. Representanter för mindre länder har svårt att göra sig gällande när stormakterna, eller deras allierade, har bestämt sig.
Lanseringen av Sahlins kandidatur var dessutom feltajmad. LO och TCO hade redan bestämt sig för att stödja Europafackets kandidat, britten Guy Ryder. Att hon inte ens var sitt eget lands fackliga kandidat låg definitivt Mona Sahlin i fatet.
Men trots det satsade regeringen och Sahlin allt vad tygen höll. Fem personer jobbade med valkampanjen, arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) engagerade sig personligen, Sahlin korsade klotet i jakt på stöd.
Men miljonsatsningen gick inte hem. Sahlin åkte ut redan i andra omgången och for hem utan att kommentera den förnedrande förlusten.
Hennes besvikelse är lätt att förstå. Hon satsade allt på att bli ILO:s första kvinnliga generaldirektör. Men i stället är hon nu arbetslös - och utan inkomst.
Sedan hon slutade som S-ordförande har Sahlin åtagit sig flera styrelseuppdrag, bland annat i Expo, en stiftelse mot rasism. Men uppdragen är oavlönade och nu måste Sahlin ge sig ut på jobbjakt igen.
Exakt vad som fick regeringen att satsa en miljon på att skaffa Mona Sahlin nytt jobb är oklart. Det var i alla händelser inte av vänlighet och omtanke, alliansen betonar duglighet i alla tillsättningar där staten har ett finger med i spelet.
Det kan inte heller vara för att verka snäll mot sossar. Ingen hade tyckt det varit ofint att avstå från att motvind kampanja för en svensk som ILO-chef.
Återstår gör nationell prestige. Det är kul med svenskar på toppjobb i världen, särskilt som de är ganska få.
Men Mona Sahlin hade aldrig en chans. En miljon kronor går rakt ner i sjön.
Det berodde inte bara otur. Utan även på oskicklighet.