Vi borde sluta tjata om hotet från desinformation
Att hela tiden varna om hotet från desinformation kan leda till en överdriven misstänksamhet mot allt - inklusive etablerade medier.
Dessutom riskerar fokuset på själva begreppet som någon slags allmän smitta att ta ansvaret från de - högst mänskliga - lögnarna.
Studier visar också att ganska få nås av ”falska nyheter”, skriver Aftonbladets stf ansvarige utgivare Martin Schori.
Har du nyligen läst en artikel, sett ett tv-inslag eller hört ett radioprogram om USA-valet som inte handlar om risken för desinformation? Eller hört en mediechef prata om sitt jobb utan att framhäva hur viktigt det är – särskilt nu, med alla ”falska nyheter” där ute?
Okej, jag överdriver kanske, men ibland känns det som att hotet från desinformation är det enda vi diskuterar. När Public Service nyligen beslutade att stänga ett bibliotek för sina anställda, nämndes just kampen mot desinformation som ett argument för att behålla det.
Jag har själv skrivit om det här. Varnat. År 2024 är ett supervalår - och samtidigt briserade AI-revolutionen, som gör att vem som helst med ett par knapptryck kan skapa innehåll, text, bilder, video och ljud, som är mycket svåra att skilja från ”äkta”.
Låt mig vara tydlig: Desinformation kan så klart vara skadligt, livsfarligt till och med.
Men hotet ska inte heller överdrivas.
Har vi, som i medierna, gjort det?
Ja, kanske, enligt en artikel från Reutersinstitutet. I alla fall om vi tittar på det stundande USA-valet.
Studier indikerar att trots ökningen av AI-genererade bilder och videor, kommer dessa mest troligt att förbli begränsade till sociala medier och inte påverka mainstream-medier, som har större påverkan.
Majoriteten av desinformationen delas dessutom inom små grupper, och en liten andel av användarna är ansvariga för spridningen.
Känns det igen från förra gången?
En lite rolig sak i sammanhanget är att människor ofta tror att en själv är immun mot desinformation, men att andra kan påverkas. Men så är det inte nödvändigtvis.
– Politisk eller övertygande information har väldigt liten effekt på människors politiska attityder, val eller beteenden. Det finns en föreställning om att folk stöter på felaktig information och sedan börjar agera på extrema sätt. Men jag ifrågasätter båda dessa saker. För det första ser folk faktiskt inte så mycket desinformation. Och för det andra driver den dem inte nödvändigtvis att agera på sätt de annars inte skulle ha gjort, säger forskaren Jennifer Allen.
Men det är väl bra att det varnas så folk är på tårna? Nja. För det kan också slå tillbaka mot oss.
- När vi gång på gång lyfter hotet om "falska nyheter" riskerar vi att skapa en form av överdriven vaksamhet, där människor blir misstänksamma även mot trovärdiga källor.
- Forskning visar nämligen att blotta vetskapen om att det går att manipulera information gör att människor ifrågasätter allting de ser och hör. Mycket tyder på att vi pratat så mycket om desinformation att vi fostrat en hel generation av små konspirationsteoretiker.
- Om vi lägger för stor vikt vid ”desinformation” på sociala medier riskerar vi också att missa att utkräva ansvar från aktörer som har större påverkan. Politiker, till exempel. Eller (främst amerikanska) etablerade mediekanaler som förvrider sanningen. Ett ensidigt fokus på själva begreppet kan leda till att ansvaret avleds från de faktiska - högst mänskliga - lögnarna.
Hur ska vi då bekämpa den desinformation som trots allt finns? Några medier i Sverige och utomlands har startat specifika ”faktaredaktioner” men jag tror det här sköts bäst med traditionella - och nytänkande - journalistiska metoder, inom ramen för de enskilda mediernas nyhetsvärdering.
Vi ska inte, tycker jag, dammsuga internet i jakt efter felaktigheter, för det kan inte vara varje enskild nyhetskanals uppdrag att få fram sanningen överallt och hela tiden. Dessutom kan begreppen förvirra, om dessa initiativ sysslar med ”fakta” och ”verifiering”, vad gör då resten av redaktionen?
Däremot kan så klart att granska vida spridd desinformation vara en del av nyhetsvärderingen, men det måste nog börja där.
Så varje gång en mediechef (eller någon annan för den delen) säger i en intervju att vårt uppdrag är viktigare än någonsin eftersom det finns så mycket desinformation därute så är det:
- Antagligen sant
- Eventuellt också kontraproduktivt
Det ska i alla fall jag tänka på framöver.