Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Antalet rasistiska domare kommer att öka starkt

Sverigedemokraternas framgångar i valet innebär att antalet rasistiska amatördomare i domstolarna kommer att öka markant.

En situation som inte hade uppstått om riksdagen för ett år sedan hade lyssnat på nämndemannautredningens kloka förslag. 

Systemet med politiskt tillsatta hobbydomare är uppbyggt på så vis att partierna tilldelas platser efter resultaten i kommun- och landstingsvalen.

Det innebär att Sverigedemokraterna, som med 704 nya mandat runt om i kommunerna mer än fördubblade sin storlek, kommer att få ett helt annat inflytande över rättskipningen än tidigare.

”Svårt att hitta rumsrena kandidater”

Ett parti som redan tidigare hade svårt att hitta rumsrena kandidater - minns förra veckans avslöjande om nämndemannen vid Ystads tingsrätt som inte tyckte det var hela världen om någon föste in muslimer i en moské och tände på - ska alltså nominera betydligt fler amatördomare än tidigare.

Någonting säger mig att Sverigedemokraterna inte kommer att vara alltför nogräknade i nyrekryteringen.

”I troligaste fall avskyr domarna minoriteter”

En inte alltför djärv gissning är att många av de nya domarna i bästa fall kommer att ha grumliga åsikter och i sämsta och troligaste fall avskyr muslimer, svarta, romer och andra minoriteter som det inte ska finnas något större utrymme för i Jimmie Åkessons Sverige.

Nu är inte nämndemännens betydelse för dömandet särskild stor. Juristdomaren står för den grundläggande kompetensen i tingsrätterna och amatörerna fogar sig för det mesta i hens uppfattning.

Och i den mån hobbydomarna kör över den lagkloke så brukar hovrätterna för det mesta hålla med den senare och ändra domslutet.

”Tilltron till rättsväsendet minskar”

Men hur känns det för en åtalad muslim att ställas inför rätta och veta att en av domarna mycket väl kan ha förutfattade meningar om hen? Eller att vänta på ett livsavgörande beslut från Migrationsdomstolen som en sverigedemokrat är med och fattar?

Det nuvarande systemet leder till att tilltron till rättsväsendet minskar. Inte bara för utsatta grupper, utan för alla oss som anser att en opartisk och rättvis prövning är en grundläggande mänsklig rättighet.

”Hade kunnat undvikas”

Den eländiga situation som har uppstått hade dock kunna undvikas. För ett drygt år sedan lade nämndemannautredningen, under ledning av lagman Inger Söderholm, fram ett förslag som innehöll radikala förändringar.

Nämndemän skulle inte längre medverka i kammarrätt och hovrätt. I underrätter skulle antalet minskas från tre till två.

Och kanske viktigast: för att inte bara människor i partipolitiska kretsar ska komma i fråga för uppdraget så skulle ett lagstadgat krav på att minst hälften av kandidaterna inte skulle vara partipolitiskt nominerade införas.

Men riksdagspartierna, från vänster till höger, var inte det minsta intresserade av reformen. Endast marginella delar genomfördes.

Att fullt ut accceptera utredningen skulle nämligen inte bara innebära att antalet nämndemän minskades från 8300 till 5200.

Det skulle även leda till att politikernas möjlighet att ge de kompisar som inte duger till något annat uppdrag än att bli nämndemän starkt begränsades.

Resultatet av detta politiska revirtänkande ser vi nu. Det är förfärligt.

Följ ämnen i artikeln