Hur ska polisen lösa brott när de inte ens kan utreda sig själva?
Torsdagen den 28 juli blev två flickor beskjutna i Strömsund i Jämtland men polisen ryckte inte ut trots larm.
Torsdagen den 25 augusti stod ett högt polisbefäl i Aktuellt och sa:
– Vi håller på med det för fullt och tar reda på varför. Frågan är, varför åkte vi inte? Har informationsöverföringen gått fel? Har bedömningar gått fel?
Micael Säll Lindahl, biträdande polischef i Region Nord, gav nog själv svaret på sina frågor, nämligen att det är en organisation som gått i stå.
Om polisen behöver en månad på sig för att ta reda på varför polisen inte ryckte ut på ett ytterst allvarligt larm, hur ska man då klara knepiga brott som inbrott, bilbränder och stölder på offentliga platser?
Man kan också undra vad Säll Lindahl menar när han säger att polisen ”håller på för fullt”. Frågar utredarna varandra vem som har telefonnumret till den som var i tjänst den där kvällen? Kan någon hitta schemat för juli? Ligger det i datorn? Jävlar, vad var lösenordet nu igen? Är det kafferast? Vänta, jag ska bara stänga av datorn. Är det redan kväll? Skönt, jag ska hem och snickra på verandan.
Jag kan lova att vilken journalist som helst på en eftermiddag kan kartlägga vad som hände bara de ansvariga svarar på frågor och lämnar ut den interna kommunikationen.
Så varför klarar inte polisen att reda ut vad som hände hos polisen?
Jag vet att många enskilda befattningshavare kämpar på och är duktiga och så vidare. Det är inte dem detta handlar om.
Varför fungerar ordningsmakten så dåligt? Hur många gånger har vi inte fått höra att ditt och datt inte gick så bra därför att polisen är inne i en fas av omorganisation?
Kan man inte arbeta då?
Även här tror jag att Micael Säll Lindahl indirekt gav svaret. I somras fanns inga poliser i Strömsund. Invånarna är med all rätt upprörda. Säll Lindahl gav i Aktuellt besked som:
– Vi håller på med ett målbildsarbete tillsammans med arbetstagarorganisationerna.
– Uppgiften för oss är framför allt att förbättra den operativa planeringen och koppla ihop den bättre med lokalsamhället.
Det händer att företag, myndigheter och organisationer blir besatta av sig själva. Energin vänds inåt under en kris, mot den egna arbetsplatsen – rockader, ny ledning, ny organisation, kritik mot ledningen, skvaller internt, passivt motstånd, missnöje ...
Utanför portarna fortsätter livet men den krisande myndigheten går under i en evig omstrukturering.