Ja till övervakning är bara en formalitet
I förra veckan var tyckonomerna möjligen för upptagna med att ha samma åsikt om en kolumn här på Aftonbladets baksida av min kollega Kerstin Weigl för att hinna med någonting annat.
Eller om det är så enkelt som att en rapport med rubriken ”Redovisning av vissa hemliga tvångsmedel under 2015” är för osexig för att krönikörer, twittrare och annat löst folk ur den tjattrande klassen ens ska orka stiga upp.
Sammanställningen som Åklagarmyndigheten i tisdags lämnade till regeringen borde hur som helst ha uppmärksammats. Den är nämligen oroande.
I fjol gavs över 9 000 tillstånd för hemliga tvångsmedel, exempelvis buggning och telefonavlyssning.
Det är ett hyfsat effektivt verktyg i brottsbekämpningen. I drygt 40 procent av fallen har metoderna bidragit till att en misstänkt kan åtalas och bland annat ligor som smugglat knark eller tvättat pengar har kunnat sprängas.
Så långt är det bra. Kriminella använder modern teknik och polisen måste få hänga med i utvecklingen för att ha en rimlig chans.
För att minimera risken för felaktig användning av detta rotande i människors liv måste åklagare vända sig till domstol för att få klartecken. Även det är bra.
Men sedan blir det bekymmersamt. Av rapporten framgår nämligen att tingsrätten nästan alltid ger tillstånd.
Tumme upp till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation gavs vid 5 959 tillfällen. Avslagen utgjorde tre promille. Ni läste rätt. Tre promille.
Detta kan bero på att åklagarna vet precis var gränsen går och i princip alltid agerar med millimeterprecision. Men det förefaller onekligen som att de har en behaglig resa genom domstolen.
Vilket leder oss över till det egentliga ämnet för denna kolumn, regeringens dröm om att få placera trojaner i befolkningens datorer.
En lag som skulle ge staten möjlighet att tränga in i människors privatliv i en utsträckning vi inte har varit i närheten av tidigare och som är så integritetskränkande att till och med Carl Bildt har varnat för den.
Rosenbad vill inte höra talas om invändningar. Oroa er inte! Även detta tvångsmedel ska avhandlas i rätten! Domarna ser till att allt går rätt till!
Problemet är att åklagarna av allt att döma kommer att få grönt ljus även om de vänder sig till tingsrätten i sömnen.