Var det rätt att låta nazister demonstrera?
JÖNKÖPING. Det är alltså på detta vis demokratin ska försvaras.
450 poliser, en belägrad stad, invånare som inte vågar gå ut och kyrkklockor som ringer för fara för första gången sedan andra världskrigets utbrott.
Några hundra jönköpingsbor och tillresta antirasister samlades i förmiddags utanför Sofiakyrkan för en ekumenisk gudstjänst.
Det var åtta grader varmt, flera kvarter var avspärrade, polishelikoptrar hovrade över staden och precis innan bibelläsningen på svenska och arabiska inleddes ryckte vi till av en explosion några kvarter bort.
Det visade sig vara polistekniker som sprängt vad som beskrevs som ett bombliknande föremål på Västra torget, varifrån nazistiska Svenskarnas partis demonstration skulle utgå.
David Johansson, tillrest från Malmö, berättade att några unga män kvällen innan skrotat runt i Jönköping, skrikit om Hitler och skrämt halvt ihjäl folk utan att gripas.
Jag antar att det i en tid då nazister får tillstånd att fira Kristallnatten, novemberprogromerna 1938 som kom att inleda förintelseprojektet, inte finns anledning att förvånas över att de tilläts härja.
Högerextremisterna började samlas på torget någon timme innan de inledde sin marsch. Att de var tillresta från hela landet hindrade inte att de inte var fler än drygt 150. I allt väsentligt män, men även några unga kvinnor.
På andra sidan kravallstaket trängdes ett par tusen motdemonstranter. Pensionärer, barnfamiljer, medelåders par, tonåringar. Ja, även den militanta ytterlighetsvänstern var representerad.
Nazitåget började röra sig närmast en timme försenat. Anförda av den prydligt klädda partiledaren Stefan Jacobsson skrek de ut sitt hat. "Stolt svensk nationalist". "Sverige åt svenskarna".
Deras talkörer dränktes mest hela tiden av människorna bortom polismuren. Vuvuzuelor, "Inga nazister på våra gator, inga nazister på våra gator".
Och hela tiden de klämtande kyrkklockorna. De som slog i protest och som varning för fara.
Svenskarnas parti hann inte många meter innan de stoppades av antinazister som hade satt sig på gatan framför dem. Så där fortsatte det. Det tog demonstranterna två timmar att ta sig runt några kvarter och komma tillbaka till Västra torget.
26 personer greps. Av dem anhölls fyra. Dessutom avlägsnades 87 personer för att ha stört demonstrationen. Och mot slutet hamnade nazister i slagsmål med poliser.
Men det gick ganska lugnt till och polisen, uppenbart väl förberedd, gjorde såvitt jag kunde se ett bra jobb.
Var det rätt att låta nazisterna demonstrera? Ja, har en hel del liberaler sagt de senaste dagarna. Nej, anser många inom vänstern.
Sant är att en demokrati inte är en demokrati värd namnet om den inte tillåter åsikter som de flesta av oss avskyr. Rätten att demonstrera är grundläggande, inskriven i grundlagen och måste omfatta även de mest extrema.
Men lika sant är att nazisterna står för en ideologi som förespråkar dödligt våld mot politiska motståndare och människor de avskyr. Judar, svarta, muslimer, homosexuella, vänsterintellektuella.
En politik som i sig utgör hets mot folkgrupp.
Ska verkligen ett parti som bekänner sig till denna ideologi tillåtas att genomföra den provokation som en demonstration på arbetarrörelsens stora dag innebär?
Och är det rimligt att en stad i demokratins namn lamslås i flera timmar på det sätt som skedde i dag?
Mats Green, Jönköpings moderate kommunalråd, hade sökt sig till Västra torget. Han överklagade polisens beslut att ge nazisterna demonstrationstillstånd, men fick tummen ner i domstol.
Han berättade för mig att han inte vill att staden han bor i ska förknippas med dessa nazister, som nu demonstrerade för andra året i rad. Han vill att invånarna ska kunna känna sig trygga.
När tåget började röra sig fylldes Mats Greens ögon med tårar.