Nu startar striden om EU-miljarderna
I kväll börjar slaget om miljarderna.
När EU-länderna ska enas om en ny långtidsbudget handlar det om enorma summor.
Statsminister Fredrik Reinfeldt riskerar att komma hem många skattekronor fattigare.
Enligt EU:s egenartade mötesfilosofi startar drabbningen om EU:s budget för de sju åren efter 2013 klockan åtta i kväll. Den ska vara klar i morgon eftermiddag.
Det är ett tidsschema som inte kommer att hålla. Den svenska förhandlingsdelegationen, med Fredrik Reinfeldt (M) och EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) i spetsen, har beväpnat sig med gummimadrasser för att slippa stödvila direkt på golvet. De räknar kallt med att inte komma hem förrän på söndag.
För Sverige handlar budgetslaget i Bryssel om många, många miljarder. I år betalar Sverige 31,3 miljarder kronor till EU och får tillbaka 13 miljarder i jordbruks- och regionalstöd. Nettoavgiften uppgår alltså till 18,3 miljarder, ungefär
lika mycket som garantipensionen till de fattigaste pensionärerna.
Sverige betalar inte mest till EU:s budget. Men vi betalar mest per capita. Risken är att den summan ökar ytterligare
under de kommande dagarnas förhandlingar.
Sverige har tre utgångspunkter – och riskerar att få stryk på alla tre.
Budgeten ska inte öka i storlek. Det kommer bli svårt att uppnå, trots att Sverige lierat sig med åtta andra länder som också är nettobidragsgivare. Storbritanniens premiärminister David Cameron har till och med hotat att lägga in veto mot hela budgeten om den inte fryses på nuvarande nivå.
Tolv andra länder, som får mer pengar från EU:s budget än de betalar in, har liksom EU-parlamentet en helt annan uppfattning. De vill att budgeten ska växa.
Den svenska rabatten ska behålla värdet. I dag har Sverige en rabatt på 4,7 miljarder per år. Den fick vi eftersom vi ändå betalar in så mycket. I det senaste budgetförslaget är rabatten mer än halverad.
Budgeten ska ”moderniseras”. Det är kodspråk för att minska jordbruksstödet och regionalstöd till relativt välmående områden. Att Frankrike, och en del andra länder, protesterar högljutt mot alla sådana tankar behöver knappast påpekas.
Risken är alltså att Fredrik Reinfeldt får packa ner gummimadrasserna som en trefaldig förlorare. I EU är Sverige en
liten spelare och det är inte alltid de stora länderna bryr sig om de mindres synpunkter.
Reinfeldt kan, precis som Cameron, hota med att lägga in veto. Men det är ett vapen som ska hanteras med varsamhet, särskilt av ett litet land. Rekylen kan komma från oväntat håll och vara fatal.
Många bedömare hävdar redan att det inte kommer att bli någon uppgörelse, inte ens om mötet drar ut på tiden ända till söndag.
I så fall samlas EU-ledarna igen i början av nästa år, i februari eller mars. Sedan är det valrörelse i Tyskland och då tänker förbundskansler Angela Merkel inte budgetförhandla.