Regnmolnen hopar sig den nye chefen är på väg

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Någon skönmålning är det minst av allt tal om. Alla rapporterar om regn.

Motala & Vadstena Tidning berättar med ett slags envist hamrande saklighet om ihållande regn. Östersunds-Posten rapporterar iskallt objektivt om åtta graders så kallad värme. Gefle Dagblad avslöjar moln och spridda skurar. Barometern visar regn. Trollhättans Tidning rapporterar om regn, uppsprickande molnighet och sen mer regn.

Det gäller att vara saklig.

I Paris friades häromdagen en fransk toppbyråkrat från misstankar om kriminell skönmålning.

Det blev ingenting på förstasidorna av det här hemma. Märkligt nog. För Jean-Claude Trichet kan nämligen snart vara Sveriges mäktigaste man. Men det kanske regnade bort.

Regnet det bara öser ner. Björkarna står vita i farfars sommarhage.

När Peterson-Berger skrev tonerna till sitt vidunderliga musikstycke, döpte han det till Intåg i sommarhagen. För att alla skulle förstå att det handlade om något som är så vackert att det nästan gör ont.

Åkrar anses annars vara mer rationella än hagar. Inga träd som står i vägen. Men åkrar är inte särskilt vackra.

För en tid sedan hörde jag en samhällsdebattör säga att det där med midsommar och björkar i hagen, det är bara en kliché för det svenska.

Och det är det förstås.

Men även om det är banalt kan det ju vara sant.

Den skönmålande byråkraten Jean-Claude Trichet var förresten chef för statskassan på Mitterrands tid. Han hade ritat solar över storbanken Crédit Lyonnais strax innan verksamheten kollapsade under ett berg av skulder.

Innan dess gjorde sig Trichet ett namn genom något han kallade för doktrinen om den konkurrerande desinflationen. Genom att höja räntorna skulle valutan bli stark. En stark valuta skulle påskynda strukturomvandlingen, slå ut svaga företag, knäcka fackföreningarna, modernisera ekonomin.

Bort med hagar, björkar, betande kossor, all sån skit. In med det nya.

Man kan säga att Trichet fick nästan helt rätt. Arbetslösheten steg. Företagen slogs ut. (Däribland franska statens egen storbank.) Småbyar avfolkades. Det gamla utraderades.

Tyvärr kom det inget nytt.

Ett slags regnväder, fast utan midsommar.

Men eftersom domstolen i Paris nu har slagit fast att Trichet inte är någon skönmålande bandit utan tvärtom en hedersman, kan karriären tuffa vidare. I september kommer han att utses till chef för Europeiska centralbanken.

Om hundra dagar kan

Jean-Claude Trichet ha mer makt över Sverige än någon annan. Då styr han över jobben i Motala, Östersund och Trollhättan.

Lagom till nästa midsommar kan fransmannen stå där på förstasidorna. Rygg mot rygg med nubbe, midsommarstång och regnväder.

(Jo, förresten. Linné kom på att träden i hagarna faktiskt hade en funktion. De drog näring djupt ur marken och fällde bladen som sedan gödde.)

Carl Hamilton