Svårt att smälta att både jag och Rubio gillar Tupac

Amerikanske rapparen Tupac Shakur, till vänster, och den amerikanske republikanske politikern Marco Rubio, till höger.

Man kan välja mycket, men inte vem man vill dela smak med.

I veckan fick jag reda på att jag och Marco Rubio har samma favoritalbum: Tupac Shakurs ”All eyez on me” från 1996.

Japp, Marco Rubio. Den republikanske presidentkandidataspiranten som hoppade av sin kampanj efter senaste primärvalen och vars älsklingslåt nu visar sig vara ”Straight outta Compton” med NWA.

Kanske är det kostymerna, värderingarna, kanske är det allt konservativt och rasistiskt skitsnack – jag har i alla fall väldigt svårt att smälta att jag och Rubio från och med nu har västkust-hiphopen gemensamt. Och hiphoparna har väl heller inte direkt flockats kring honom. De flesta stora namnen, som Snoop Dogg, Ja Rule, 50 Cent, Jay Z och Pharrell Williams, stöttar alla demokraternas Hillary Clinton. Precis som större delen av Hollywood och artisteliten.

Men man kan som sagt inte välja själv, och på Donald Trumps kändislista lyser de coola namnen med sin frånvaro. I stället får han sympatier främst från buffliga ex-idrottare med ett något brokigt förflutet: Mike Tyson, Hulk Hogan och Dennis Rodman. Eller från skjutglada artister som Ted Nugent, vars engagemang i vapenlobbygruppen NRA är vida känt.

Förmodligen hade Donald helst velat ha varit älskad av sin favoritartist Neil Young, men där har det skurit sig rejält. Neil Young vill absolut inte att hans klassiska låt ”Rockin’ in the free world” ska användas på Trumps kampanjmöten men har däremot uttalat sitt stöd för demokraten Bernie Sanders. Medan Trump snällt får försöka elda upp massorna med ”We’re not gonna take it” med Twisted Sister i brist på bättre alternativ.

Spelar det någon roll vem som strösslar stjärnglans över ens kampanj?

Jovars, det kan det göra. För Barack Obama var den tongivande och mäktiga tv-drottningen Oprah Winfreys stöd en inte alls oviktig ingrediens i hans framgångsrika resa mot Vita huset 2008. Får man rätt offentlig person med sig på tåget kan det generera pengar, uppmärksamhet, ett gott rykte och förhoppningsvis fler röster. Om inte annat en massa kredd. Bernie Sanders har till exempel Danny DeVito, Sarah Silverman och Will Ferrell i ryggen. Plus regissören Spike Lee. Och självaste James Bond, Daniel Craig.

Kanske kommer fler ut som Trump-anhängare ju närmare valet den 8 november vi kommer. Men i kändiskampen har han redan förlorat stort. Vänskap är som bekant inte till salu.