Vad vill du ha för polis, Ask?

Vill Beatrice Ask ha poliser som på sin höjd klarar att släpa på fyllon och utöva våld?

Efter justitieministerns senaste utspel är frågan dessvärre befogad.

I en debattartikel i Expressen i måndags föreslog Ask att experter utan polisutbildning ska kunna leda förundersökningar och hålla förhör.

Det kan vid en första anblick te sig som en god idé. Den organiserade kriminaliteten blir allt mer komplicerad, it-relaterad brottslighet ställer nya krav och det blir viktigare och viktigare med väl genomförda utredningar.

Jag kan också tänka mig att narkosläkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus hade sluppit att tvingas igenom en tre år lång juridisk mardröm om polis och åklagare redan från början hade haft någon som begrep de medicinska frågorna i fallet vid sin sida.

Justitieministern har dessutom några viktiga poänger i sitt utspel. Det finns säkert ett och annat onödigt byråkratiskt hinder som försvårar samarbetet mellan myndighetens 20 000 poliser och de drygt 8000 civilanställda, varav en inte oansenlig del har anställts på grund av att de har en speciell kompetens.

Det är med detta sagt beklämmande att läsa debattartikeln. I raljerande ordalag anser Ask att polisen ska "hålla ordning på stan en löningshelg", åka på lägenhetsbråk och gripa fotbollshuliganer. Mer kvalificerade uppgifter ska folk med hjärna ägna sig åt.

Nu är det dock så att redan de sysslor justitieministern anser att poliser ska hålla sig till ofta kräver svåra juridiska beslut på kort tid, en etiskt väl kalibrerad kompass och, inte minst, en förmåga att reflektera över den makt de besitter.

Följaktligen vore en bättre idé att förlänga polisutbildningen och ge den akademisk status. Samma ställning som till exempel sjuksköterskor eller lärare, för att nämna två andra yrkesgrupper som inte i första hand sitter vid skrivbord, har.

 Polisförbundet och de flesta riksdagspartier har tjatat om en akademisk utbildning i åratal, men i sitt utspel avfärdar Ask tanken med argumentet att "man skrämmer bort sökanden som vill arbeta med vanligt polisarbete i yttre tjänst".

Som om det mest är simpelt folk som tillbringar fritiden med att läsa Fantomen och glo på gamla snutfilmer som vill bli polis. Jag har all förståelse för att Polisförbundets ordförande Lena Nitz i en replik svarade "oförskämt okunnigt, Ask."

Att säga nej till en högskoleutbildning är ett utslag av kunskapsförakt. Det är dessutom att rycka på axlarna åt hur komplicerat modernt polisarbete är. Ett arbete som handlar om allt från relationer och att förebygga brott till att delta i komplexa utredningar och hantera svåra, ibland livsfarliga, situationer ute i verkligheten.

En akademisk utbildning å andra sidan skulle innebära att möjligheterna till specialisering och vidareutbildning förbättrades. Kort sagt, på sikt till en bättre poliskår.

Ytterst handlar detta om vilken polis vi vill ha i framtiden. Reflekterande, välutbildade män och kvinnor eller robocops som gillar våld och uppbär lön för att hålla rent på stan?

En reform av utbildningen skulle troligen driva upp lönerna. Händelsevis befinner sig poliserna för närvarande i lönerörelse.

Jag har svårt att frigöra mig från misstanken att det inte är en tillfällighet att justitieministerns utspel kommer just nu.  

Följ ämnen i artikeln