Britterna är inga helyllegrabbar

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-06-20

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Elva vältränade blågula helyllegrabbar - skolade i det trygga folkhemmet och uppfödda på havregrynsgröt, sportknäcke och Kalles kaviar - ställs mot lika många bleksiktiga wimps från en överbefolkad ö i Atlanten.

En enkel match. För hur ska vi kunna förlora mot fotbollsspelare som vuxit upp under sådana här omständigheter:

De dricker te. Det gör bara svenskar som vill verka intellektuella - eller möjligtvis som inträdesbiljett till ett one night stand.

De tål inte sol. Deras karaktäristiskt rödlätta hy och tunna hud är skapad för ett liv i regn och dimma. Kontakten med starkt solljus kan i många fall leda till solsting.

De bor dåligt. En tredjedel av alla bostäder är byggda före 1919. De bor trängst i Europa. De har vattenledningarna på utsidan. Isolering hoppade de över. Tvåglasfönster är en nyhet. Det är antingen iskallt eller tropiskt varmt hos dem som har råd att elda. Med kol.

De har dålig hygien. Trots att badrummen lockar med heltäckningsmatta är det si och så med renligheten. En undersökning från 2004 visade att en miljon (!) britter går i samma kalsingar i fyra dagar.

De äter dåligt. En svensk långtradarchaffis skulle inte gå i närheten av en engelsk frukost med stekt korv, stekt ägg, stekt potatis, stekt blod, stekt lök och stekt tomat. Och resten av dagen är det pudding, paj och friterad fisk. Redan i tolvårsåldern görs den första bypass-operationen.

De sover dåligt. Larmrapporterna duggar tätt. Kanske borde man överväga att byta ut nylonlakanen mot bomull och sänka temperaturen till 25 grader i sovrummet - samt måla över den psykotiska kretongtapeten.

De tänker bara på sex. Från överhusets lorder med latexhuvor och apelsiner till arbetarklassens tabloider med nakenmodeller - sex är rikslikaren i brittiskt samhällsliv. Och det förstår man ju vad det innebär för benstommen.

De är helt förvirrade. Kör bil på fel sida vägen, väger saker i stone, mäter avstånd i yards, räknar pengar i sterling. Det yttersta beviset är att dom kallar chips för crisps och pommes frites för chips "

De kan inte prata engelska. De flesta engelsmän är lika långt från "the queen´s English" som drottningen är från dem. Dagens brittiska engelska är en guttural rotvälska, inte minst hos fotbollsspelare och fans. Det är bara Svennis som pratar rent.

De prenumererar på mjölk. Antagligen för att teet ska gå att dricka...

Anders Westgårdh

Följ ämnen i artikeln