Åkesson går mot sitt första förlustval
Både L och MP över 4 procent i nya Aftonbladet/Demoskop
ALMEDALEN. För fjärde månaden i rad ligger Sverigedemokraterna under sitt valresultat.
Jimmie Åkesson kan alltså gå mot sitt första förlustval någonsin enligt Aftonbladet/Demoskops nya väljarbarometer.
Både Liberalerna och Miljöpartiet, riksdagens båda minsta partier, har länge legat och harvat under den avgörande 4-procentsspärren. Den bestämmer om ett parti kommer in i riksdagen eller inte.
Men det är mycket sällan som partier som redan sitter i riksdagen tvingas lämna den. Senast det hände var 1994 då dagssländan Ny Demokrati gjorde sorti.
Taktikröstare från väljare som helst skulle lägga sin röst på ett annat parti inom högeroppositionen ser ut att rädda kvar både Liberalerna och Miljöpartiet.
Liberalernas partiledarbyte för tre månader sedan har lett till en remarkabel uppryckning för partiet. Både i stödet för partiet som sådant och i förtroendet för partiledaren. Johan Pehrson själv är en del av förklaringen. Många väljare anger honom som orsak till att de i alla fall just nu avser att rösta på Liberalerna.
Vana vid att det går bra
Uppgången för Miljöpartiet med en hel procentenhet är den här mätningens näst största förändring. Den tycks bero på just taktikröstning. Sanningens minut – det vill säga valdagen – närmar sig. De väljare som är beredda att taktikrösta för att slippa en viss statsministerkandidat börjar röra sig mot sina andrahandsalternativ inom det block de favoriserar.
Sverigedemokraterna är vana vid att det går bra i val. De har ökat stadigt i riksdagsvalen sedan de började ställa upp i dem.
Besvikelsen efter förra valet var stor då stödet ”bara” ökade med 4,7 procentenheter. Alla andra partier hade jublat över en liknande framgång.
Men nu ser partiet med Jimmie Åkesson i spetsen ut att gå mot sitt första förlustval på riksnivå. För fjärde månaden i rad ligger stödet för partiet under 2018 års valresultat som var 17,5 procent. Nu ligger det på 16,3. Det är den lägsta nivån sedan oktober 2017, före förra valet. Det motsvarar en väljarförlust på knappt 80 000 väljare sedan valet för fyra år sedan.
En förklaring till nedgången kan vara att Sverigedemokraterna har marginaliserats till följd av kriget i Ukraina. Då har mycket fokus legat på regeringen, och i andra hand på det största oppositionspartiet, Moderaterna. Partiets attraktionskraft kan helt enkelt minska då läget är riktigt allvarligt.
Ett annat skulle kunna vara SD:s lappkast i Natofrågan, från blankt nej till ja. Men det motsägs av att även stödet för Moderaterna och Kristdemokraterna, som sedan länge varit för ett svenskt medlemskap i Nato, sjunker.
M och S tappar stöd
Oavsett vad orsaken är behöver man inte alltför mycket fantasi för att föreställa sig de oroliga samtalen i SD-toppen. Två månader kvar till valet och vi tappar stöd, vad ska vi göra?
I dag skiljer det 2,6 procent mellan det rödgröna alternativet i svensk politik och Moderatledaren Ulf Kristerssons högeropposition, dvs M, SD, KD och L. Det motsvarar 170 000 väljare till de rödgrönas fördel.
Stödet för de fyra rödgröna partierna ökar i den här mätningen med 0,6 procentenheter. Medan det för de fyra högerpartierna minskar med 0,8. Inga stora tal, men dock.
De båda största partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, ledda av statsminister Magdalena Andersson (S) och hennes utmanare Ulf Kristersson, tappar stöd i den här mätningen. Men de ligger båda över sitt valresultat för fyra år sedan.
Det avklingande stödet för regeringspartiet och det största oppositionspartiet kan sannolikt förklaras med att kriget i Ukraina, trots att det pågår med oförminskad styrka, har sjunkit tillbaka något i det allmänna medvetandet.
| Parti | Stöd i procent, juli 2022 | Skillnad sedan juni 2022 |
| Vänsterpartiet | 8,4 | + 0,8 |
| Socialdemokraterna | 30,3 | - 0,6 |
| Miljöpartiet | 4,9 | + 1,0 |
| Centerpartiet | 7,1 | - 0,6 |
| Liberalerna | 4,7 | + 0,5 |
| Kristdemokraterna | 6,1 | + 0,4 |
| Moderaterna | 21 | - 1,1 |
| Sverigedemokraterna | 16,3 | - 0,6 |
| Övriga | 1,2 | + 0,2 |
Så gjordes undersökningen
Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten, 18 år och äldre.
Fråga: ”Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.
Undersökningsperiod: 22-30 juni 2022.
Metod och urval: Undersökningen är genomförd inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket
Antal genomförda intervjuer: Undersökningen omfattar 2 125 intervjuer
Vägning: Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.
För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.
Demoskop redovisar inte felmarginaler eftersom stratifierat urval används.
Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!
Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.
