Plötsligt går medborgarlön hem både till höger & vänster
Om någon hade sagt till mig att vi ska införa medborgarlön för tio år sedan så hade jag skrattat. Eller troligare, inte lyssnat alls.
Medborgarlön, eller basinkomst, ska utgå till alla invånare i landet från 18-årsdagen till pensionen och det ska vara en hygglig summa, säg 10 000 kronor skattefritt i månaden.
Och nu sitter jag och lyssnar på en lurvig man med rastaflätor och röd T-tröja som förklarar det vettiga med ett sådant system. Han heter Lennart Fernström, är 50 år och har hela sitt liv arbetat med alternativa saker. Friskolor, kollektivboende, nej till EU. Just nu driver han en tidning som heter Syre, ”frihetligt grön”, 6 500 i upplaga, som känns som om den har mer bilder än text. Syre delar lokal med bokförlaget Ordfront på hippaste Södermalm i Stockholm.
– Alla har rätt till grundläggande trygghet, det är vi överens om i Sverige. Men våra trygghetssystem är ett lapptäcke av hundratals bidrag och försäkringar. Det är otroligt! Och ändå trillar folk igenom och de som behöver hjälp ska utredas och granskas. Folk blir stressade. De som ska få trygghet blir otrygga.
Fernström reser sig och hämtar ett exemplar av Syre. Han skrev nyligen en rolig ledare där han rabblade upp några av alla de stöd som finns i Sverige, från adoptionsbidrag till äldreförsörjningsstöd.
– Om vi slopar dagens bidragssystem har vi pengar till en basinkomst på 3 000-4 000 kronor. Resten kan vi nog ta in genom skatt på konsumtion, naturresurser och annat.
Tanken på medborgarlön har i olika varianter funnits sedan 1700-talet men oftast befunnit sig i marginalen, exempelvis hos alternativa personer som Lennart Fernström. Det lustiga är att han nu hamnar i den internationella debattens mittfåra.
Schweiz folkomröstade den 5 juni om medborgarlön på motsvarande 20 000 kronor i månaden. Drygt 23 procent röstade för, 77 procent emot.
Finlands regering har tillsatt en utredning och en rad kommuner i Holland ska testa olika former av medborgarlön.
Det har blivit en fråga där personer till vänster och sådana långt till höger möts. Den ärkekapitalistiska tidningen Wall Street Journal publicerade för ett par veckor sedan en debattartikel som argumenterade för medborgarlön i USA: 13 000 dollar, ungefär 115 000 kronor, om året.
Att så olika politiska strömningar möts beror på att våra samhällen står inför dramatiska förändringar.
Hur många arbetstillfällen kommer att försvinna till följd av digitalisering, robotisering och automatisering?
Några forskare säger att uppåt hälften av jobben försvinner. Det finns fyra miljoner yrkeschaufförer i USA, påpekar Charles Murray, artikelförfattaren i Wall Street Journal. Hur många blir kvar när vi har självkörande bilar?
Naturligtvis tillkommer nya yrken. Men alla är nog ense om att arbetslivet förändras i grunden. Vi kommer att byta jobb då och då. Vi måste vidareutbilda oss, kanske starta eget.
– Människor har drömmar och idéer som de inte vågar testa av rädsla för att hamna utanför. Med basinkomst (Fernström föredrar det ordet) får de trygghet att prova något nytt. Trygghet ger energi.
Jag slänger fram argumentet att vi hårt arbetande medborgare inte vill betala för att någon ska ligga hemma på soffan och lyssna på Rolling Stones.
Fernström ler.
– Han kanske blir en världsberömd musiker. Och om han vill se Stones när de kommer hit måste han ta ett påhugg för då räcker inte basinkomsten.
Han pratar snabbt och effektivt och jag tänker att han skulle kunna vara vd i något storföretag i stället för tidningen Syre.
– Människan har sedan vi tog upp den första pinnen försökt effektivisera. Alla verksamheter vill bli effektivare, vi vill ha ut så mycket som möjligt. De enda som vill tvärtom är politikerna som säger att vi ska arbeta mer. Staten är beroende av hög sysselsättning eftersom man tar ut skatt på arbete.
Fernström anser att medborgarlön blir en oundviklig konsekvens av den tekniska utvecklingen. En person jag intervjuade i världens teknologicentrum Silicon Valley sa förra året:
Varför ska vi frukta att robotar tar våra arbeten så länge vi får deras lön?
– Men Sverige blir nog ett av de senare länderna, säger Fernström.
– Vi ligger efter i debatten. Jag tror det beror på vår lutheranska syn på arbete.
Med medborgarlön skulle våra liv revolutioneras precis som när välfärdsstaten växte fram.
Människorna på 1800-talet hade sett det samhälle vi lever i som en utopisk fantasi både tekniskt och socialt. Är det stopp precis här och nu? Varför det? När maskiner gör mer och mer av vårt arbete.
Jag tror inte längre att man ska vifta bort tanken på medborgarlön.
Betalas ut till alla
Medborgarlön, eller basinkomst, utbetalas alltså av staten utan krav på motprestation. Som barnbidraget i Sverige, vilket delas ut till alla barnfamiljer oberoende av inkomst och andra omständigheter. Ett roligare exempel är den statliga konstnärslönen som tidigare tilldelades förtjänta individer. Den skulle ge en grundtrygghet så att de fick utrymme för skapande.
Medborgarlön diskuterades i USA på 1970-talet av både demokrater och republikaner. Orsaken var densamma som diskussionen nu: permanent arbetslöshet till följd av ökad produktivitet och rationaliseringar.
Självklart finns mängder av invändningar. Hur ska samhället till exempel förhålla sig till den som helt enkelt super upp pengarna och inte klarar sitt boende eller annat?