Som ett smyckeskrin – fyllt med historia
Ska man besöka ett enda slott i Sverige måste det bli Gripsholms slott, vid Mälaren, inte långt från Mariefred i Södermanland. Dess röda torn och tegelmurar är vackrast från sjösidan en tidig sommarmorgon eller en dag på hösten då löven gulnar i parken och det ligger dimma över sjön.
Gripsholms slott är ett smyckeskrin fyllt med historia. Knappast något svenskt slott, förutom Stockholm slott, är en lika viktig vittnesplats för historiska händelser. Ingen annanstans kan man vandra genom hela vår historia från vikingatiden till våra dagar.
Vikingarna möter redan i allén upp till slottet. Där står en av de största och vackraste runstenarna som vittnar om det sista stora vikingatåget, Ingvars resa till Kaspiska havet. Stenen har texten:
De foro manligen fjärran efter guld och österut gåvo örnen föda (= dödade fienden)
de dogo söderut i Särkland (= Mellanöstern)
Det var Sveriges störste jordägare Bo Jonsson (Grip) som på 1340-talet lät bygga det första Gripsholm, som fick sitt namn av hans vapen, en grip, det heraldiska djuret med en fågels överkropp och lejons underdel. Det nuvarande slottet började ta form under Gustav Vasas tid. Gripsholm var ett av hans favoritslott, här bodde han långa tider med sin stora familj. På den tiden var slottet fyllt av liv, skratt och musik. Det finns rum som har bevarad inredning från Gustavs och hans söners tid. Sedan har slottet förändrats på olika sätt fram till början av 1900-talet.
Mycken historisk dramatik har utspelats på Gripsholm. Under Vasasönernas häftiga maktkamp lät Erik XIV spärra in sin bror Johan här. I mer än fyra år levde Johan här i kunglig husarrest med sin hustru Katarina Jagellonica och här föddes deras son, den blivande kung Sigismund. Då Johan och hans bror Karl lyckats avsätta Erik spärrades denne själv in ett tag i ett torn på Gripsholm, innan han fördes till ett säkrare fängelse.
Drottning Kristinas mor, Maria Eleonora, hölls fången på Gripsholm då herrarna i rådet ansåg att hon uppträdde alltför egendomligt i sin sorg efter maken Gustav II Adolf. Danska agenter hjälpte henne att fly slottet och Sverige utklädd till borgarkvinna.
Efter det sorgliga svenskryska kriget 1808–1809 avsattes kung Gustav IV Adolf och spärrades in på Gripsholm i åtta månader.
Han kom mitt i vintern. Det var så dragigt att vaxljusen kunde slockna i rummen trots att fönster och dörrar var stängda. Han låg och frös i sin pappa Gustav III:s sängkammare, som står kvar i denna dag. Där finns också det skrivbord där Gustav IV Adolf skrev under sin abdikation.
Hans fångvaktare försökte skrämma honom genom att nattetid rulla tunga klot på vinden ovanför hans rum och hänga upp porträtt på avrättade kungar utanför hans dörr.
Gustav III var den som låtit bygga om mest på Gripsholm. Han firade flera jular på slottet och spelade själv med i och regisserade sina pjäser i slottsteatern, som är inrymd i ett av tornen.
Teatern är ett av Europas vackraste teaterrum med scenerier och maskineri bevarat från Gustavs dagar. Rummen där hans hov övernattade finns kvar och är bland de mest genuina exemplen vi har av svenskt 1700-tal.
Ett av de märkligaste föremålen är Sveriges kanske äldsta lejon – uppstoppat. Det var en gåva från härskaren i Algeriet till kung Fredrik I under första hälften av 1700-talet. Djuret hölls i bur på Djurgården innan det hamnade på Gripsholm, via en konservator som nog aldrig sett ett levande lejon.
Under 1800-talet, då Sverige upplevde en historieromantisk period, fick många av rummen den inredning de har nu, vilket gör det möjligt att vandra genom seklen och se möbler och tavlor från varje epok. Här hänger många porträtt på kungar och andra personer som vi känner igen från historieböckerna i skolan.
Statens porträttsamling hänger på Gripsholm – det är världens äldsta nationella porträttsamling. De första tavlorna hängdes upp av Gustav Vasa. Varje regent bidrog med nya porträtt. Gustav III lät tillfoga även icke kungliga porträtt.
I dag finns här över 4?500 målningar, de flesta i olja.
Flera tusen svenskar som de senaste 600 åren utmärkt sig inom politik, försvar, näringsliv, vetenskaper, teater, litteratur, film, idrott och nöjesliv finns representerade. Nya porträtt kommer varje år, en del doneras av allmänheten och andra köps in av Gripsholmsföreningen, så kallade hedersporträtt. Porträttsamlingen är Sveriges största kändisgalleri.
Slottet är öppet klockan 10–16 alla dagar under sommaren.