Lagen om terrorresor är mest till för att hålla ledarskribenter nöjda
Att även hovrätten friar den förste person som har åtalats för lagen om terrorresor förvånar inte.
Det är en paragraf som har tillkommit mer för att tillfredsställa ledarskribenter än för att ge polis och åklagare ett nytt verktyg att arbeta med.
Det går, med uppbjudande av en hel del välvilja, att se dagens dom som en framgång för terroråklagare Agnetha Hilding Qvarnström.
Svea hovrätt utesluter, till skillnad mot tingsrätten, att den unge man som Turkiet skickade tillbaka till Arlanda talar sanning då han hävdar att han var på väg till Syrien för att bidra humanitärt.
Tvärtom, att han hade beslutat sig för att ansluta till terrorklassade organisationen Jabhat al-Nusra betvivlar inte domstolen.
Och nog finns det indicier som talar till den åtalades nackdel:
I beslagtagen dator och mobil hittades över 500 bilder på islamistiska terrorister, sökhistoriken på Google avslöjade ett påfallande stort intresse för bland annat IS, i bagaget hittades samma slags skyddsväst som de stridande brukar använda och i en chatt på Facebook berättade han för en gammal kärlek att han skulle till Syrien och begå jihad.
Det är i nästa led i hovrättens resonemang som en av svagheterna med den nya lagen blir synlig.
Terrorbrott är enkla att definiera när det sprängs bomber och mördas i Madrid, New York och på Utøya, men i konflikter i andra delar av världen där det ofta är svårt att avgöra när ett folkrättsligt legitimt motstånd övergår i kriminalitet blir det mer komplicerat.
Jabhat al-Nusra deltar i det syriska inbördeskriget och strider mot diktatorn Bashar al-Assad, vilket en domstol i en fungerande rättstat har anledning att ta hänsyn till.
Att mannen anses vara överbevisad med att vara på väg att ansluta till en svartlistad organisation "leder enligt hovrätten dock inte med nödvändighet till slutsatsen att han avsåg att begå terroristbrott".
Hovrätten går dock inte lika långt som tingsrätten, som i sin friande dom erinrade om diverse remissinstansers påpekanden om att den nya paragrafen var så luddig att åklagare inte kommer kunna använda den.
Lyssnade regering och riksdag på dessa invändningar? Naturligtvis inte. Vi lever i en tid där det är viktigare att visa handlingskraft och hålla högljudda opinioner på gott humör än att skriva vettig lag.
I rättvisans namn bör det nämnas att lagen om terrorresor tillkom efter en FN-resolution som Sverige var tvungen att följa.
Men det fanns dessbättre inget krav från FN om att lagen skulle hastas fram och bli värdelös.
Det kommer att fortsätta på detta vis. Nya lagar är på väg att stiftas. Regeringen förbereder en paragraf om att det ska bli förbjudet att koka soppa åt terrororganisationer, för att ta ett exempel.
Endast en tyckonom av modernt snitt kan inbilla sig någonting annat än att bevisproblemen även med en sådan paragraf kommer att vara betydande och därmed bli ytterligare ett slag i luften.
Terrorism har sedan länge varit olagligt i Sverige. Möjligen finns det skäl att försöka bekämpa islamistiska mördare med andra medel än att än en gång kriminalisera det som redan är kriminellt.