Skilja viktigt från strunt är lätt när man blir äldre
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-03-29
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Det är inte lätt att bli gammal. Fråga påven. I tolv minuter försökte han säga glad påsk men det kom bara luft och flämtningar i mikrofonen. Sådan vill ingen av oss bli, men det är ofrånkomligt att många kommer dit hän. Min flyktplan är att fortsätta undvika både religionen och cigaretterna.
Med tur och skicklighet kan man bli en MacFie. Per Myrbergs väderbitne gestalt vann tittarnas hjärta och läsarnas röster som favoritfigur i Saltön.
MacFie förkroppsligar nog mångas dröm om den vitala (och virila) ålderdomen.
Dit når man dock idag bara med rationell planering, genomtänkt fysik och aktivt pensionssparande. Jag saknar samtliga komponenter. Den gotländske superentreprenören Pigge Werkelin som förlorade hela sin familj i tsunamin gör ingen hemlighet av att han snarast möjligt vill ersätta dem. Först en ny fru, och därefter nya barn. Så cyniskt det låter, tycker många.
Bara tre månader efter helvetet i Thailand talar han ut i Aftonbladet. Intervjun är som en förlängd kontaktannons. Jag tänker bara dejta kvinnor som vill ha barn, säger han.
Min första reaktion var närmast föraktfull. Är den här killen helt slut, eller? Så kan man väl inte göra två månader efter att ens familj utraderats: stå på en flygplansvinge och göra reklam för en ny flyglinje, som en annan clown?
Nähä. Och hur skulle man själv ha gjort, då? Omöjligt att veta, otrevligt att ens tänka på. Varje sorg är lika unik som människan den drabbar. Pigge sa: Nu blev det som det blev och den enda som kan göra att jag får ett bra liv är jag själv.
Oavsett om Pigge är i post-trauma eller ej så kan jag inte låta bli att fascineras av hans geist. Att vara rationell är ingen nackdel. Då är det lättare att nå fram till det man verkligen vill. Man styr inte över ödet, men man kan hantera sitt liv på ett rationellt sätt. Samtidigt gäller det att inte släppa improvisationsförmågan.
Allt tyder på att tiden går fortare. Ju äldre man blir desto lättare är det att skilja viktigt från strunt. Nyligen på mitt femtionde levnadsår är jag allt mindre känslig för omgivningens omdömen, och alltmer intresserad av att leva mitt liv så att det känns som mitt liv. Det låter krasst men behöver inte vara det.
Med detta sagt ska jag gå ut och rationellt klippa äppelträden och tänka på den stackars Paul Hester som hängde sig i går. Trummisen i Crowded House kom i otakt med hela livet. Man får hoppas att han fick det vackra vädret med sig.