Här bor en sexbrottsling

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-03-25

Leroy Schad, 72: Det har varit ett rent helvete

Leroy Schad, 72, har erkänt ett fall av sexualbrott mot barn.

Domaren beslutade att Schad skulle tvingas sätta upp skyltar på sitt hus och sin bil som säger att han är en sexbrottsling.

– Det har varit ett rent helvete, säger Schad till AP.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, kallar straffet ”inhumant”.

2005 åtalades Leroy Schad för fyra fall av sexualbrott gent emot en nioårig flicka och en elvaårig pojke delstaten Kansas i USA.

Överklagar

I mars 2007 erkände han ett fall av sexualbrott mot barn av mindre allvarlig karaktär och de övriga åtalen lades ner.

Domaren Ron Svaty dömde Schad till fem års skyddstillsyn och husarrest. Dessutom skulle han sätta upp skyltar på sitt hus i staden Hudson – som har cirka 150 invånare – och sin bil som sa att han var en sexförbrytare.

Nu har Schad överklagat kravet att ha skyltar på sitt hem och sin bil.

– Jag vet att jag förtjänar något straff, men tycker inte att jag förtjänar vad jag fick, säger Schad till AP.

”Inhumant”

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, säger att skamstraff i vissa fall kan vara effektiva, men tycker inte att den här typen av straff ska införas i Sverige.

– Jag har väldigt bestämda uppfattningar om att brottslingar är människor, de ska behandlas humant. Det här är inhumant, säger Sarnecki.

– Även om det skulle vara effektivt – och jag förnekar inte att det i vissa sammanhang kan vara fallet – så är den inhumana effekten såpass kraftig att den för mig väger tyngre än annat, säger han.

Enligt Sarnecki kan skamstraffen fungera på olika sätt mot olika människor.

– Vi vet att i många sammanhang reagerar människor med olika bakgrund väldigt olika, säger han.

– Den som är socialt etablerad reagerar mest på risken för att bli utsatt för skam, medan för människor som är socialt utslagna och inte har så mycket att förlora kan ett ytterligare utpekande befästa deras beteende, säger Jerzy Sarnecki.