”Vill inte gå och lägga mig 18.30”

Susanna Nygren

Slåss för ett värdigt liv – efter kampen mot mördarbakterien

En mördarbakterie tog både armar och ben på Christina Pettersson, 41 år. Trots omfattande amputationer är hon fast besluten att leva ett vanligt liv. Att kunna gå och lägga sig sent en fredagskväll är ett mål. Men där har det tagit stopp.

– Mina assistenter är kvar till klockan 18.30 på kvällen. Så tidigt vill jag inte gå och lägga mig, säger Christina Pettersson.

Det började som en halsfluss men blev en kamp på liv och död. För nästan precis ett år sedan drabbades Christina Pettersson av a-streptokocker, en så kallad mördarbakterie. Bakterien började bokstavligen äta upp henne. Christina sövdes och placerades i respirator. Två månader senare vaknade hon upp till en mardröm – hon var kvadrupelamputerad och hade blivit av med både armar och ben.

”Han var rädd för mig”

Tack vare stöd från sin sambo började hon sakta vänja sig vid tanken på ett liv i en annorlunda kropp. Men det skar i hjärtat när 3-årige sonen David inte ville träffas.

– Han var rädd för mig. Det var hemskt jobbigt, säger Christina.

Efter många besök på sjukhuset vågade David till slut krama den stump som var kvar av Christinas arm. Det var stort.

Idag finns ingen rädsla i blicken när fyraårige David skuttar upp i mammas knä för att visa henne ett spel. Christina använder vant sin arm för att klicka fram till rätt sida på läsplattan. Hon har bestämt sig för att livet ska bli så vanligt som möjligt.

– Den här rullstolen är exempelvis bara ett delmål. Det mesta går att lösa med proteser. Ett mål jag exempelvis har uppfyllt är att äta själv. Det kan jag göra nu med en specialtillverkad gaffel.

Sambon får hjälpa till

Att själv kunna bestämma när man vill gå och lägga sig – det är livskvalité, menar Christina.

– Men här är det problem. Lunds kommun hänvisar till min personliga assistans och de går hem klockan 18.30.

Istället har det blivit Christinas sambo som har fått hjälpa till med tandborstning, toalettbesök och läggning på kvällen.

– Jag tycker inte att man ska kräva det av sin sambo. Det är jobbigt för relationen.

Enligt Christina har kommunen föreslagit att hon ska använda sig av privat hemtjänst om hon vill gå och lägga sig senare. Även där har hon stött på patrull.

Rådet: Sprid ut timmarna

– När jag ringde dit sa de att de har tid först om två månader. Dessutom kan de bara hjälpa mig innan klockan 22. När jag påpekade detta för kommunen hänvisade de tillbaka till min personliga assistans.

Hon ska då ha fått rådet att sprida ut de timmar som hon är beviljad med assistans för att på så vis få hjälp med läggning senare.

– Då måste jag skicka hem assistenterna ett par timmar mitt på dagen för att de ska komma tillbaka senare på kvällen. Det har jag inte hjärta till.

Lena Thosteman, myndighetschef för Vård- och omsorgsförvaltning i Lund, säger att det går att kombinera personlig assistans med kommunal hemtjänst. Det skulle kunna lösa Christinas önskemål om senare sovtider.

”Något verkar ha gått fel”

– Det är ju ingen tvekan om att hon har behov av hjälp. Men något här verkar ha gått fel i kommunikationen, säger Lena Thosteman.

Enligt Lena Thosteman finns det en ansökan om hemtjänst för Christina och beslut kommer tas inom några dagar.