Tidöpartierna vänder – höjer reduktionsplikten

helskärm

En sänkt reduktionsplikt var ett av Tidöpartiernas viktigaste vallöften. Trots det höjs den nu.

– Vi gör det billigare att vara svensk men vi beräknas också kunna nå klimatmålen för 2030, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Uppgifterna om höjd reduktionsplikt läckte ut redan på måndagskvällen, och på tisdagen kallade regeringen till pressträff.

– Vi sänker skatten på drivmedel, och höjer kravet på inblandning av biobränslen något, säger Ebba Busch på pressträffen.

Sänkningen av reduktionsplikten var ett av Tidöpartiernas viktigaste vallöften. Den 1 januari i år sänktes reduktionsplikten till 6 procent för både diesel och bensin för perioden 2024–2026.

Nu byter regeringen plötsligt ståndpunkt och föreslår i höstbudgeten att höja reduktionsplikten till 10 procent nästa år.

Dieselskatt höjs

– Det beräknas sänka utsläppen kraftigt på kort sikt, med en utsläppsminskning på drygt 2 miljoner ton fram till år 2030, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Det kan jämföras med att den ursprungliga sänkningen av reduktionsplikten bedömdes innebära ökade koldioxidutsläpp på fyra miljoner ton per år.

– Jag är väldigt nöjd med att regeringen nu går fram med en gyllene lösning, där inblandningen av biobränslen kan öka utan att priset vid pump höjs, säger Pourmokhtari.

När det gäller drivmedelsskatten sänks priset på bensin med 75 öre nästa år, medan dieselskatten läggs på EU:s miniminivå. För dieseln innebär det i praktiken en höjning vid årsskiftet.

– Det blir omkring 10 öre som skatten kommer att höjas, sen kommer den att sänkas den 1 juli för då beräknar man att EU:s miniminivå är lägre, säger Martin Kinnunen (SD).

Skattesänkningarna beräknas kosta staten cirka 3,7 miljarder kronor nästa år, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M). Men det är bara kostnaden för ett halvår, helårseffekten beräknas bli 5,5 miljarder kronor.

El ska räknas med

Regeringen trycker på att det är en ny typ av reduktionsplikt som lanseras. Drivmedelsleverantörerna får nu inkludera el i publika laddstationer i sina utsläppsreduktioner.

– Om jag har en publik laddstolpe får jag räkna med den elen som jag laddar mina kunders bilar med i reduktionsplikten. Om mer el går ut från laddstolpen blir kraven på inblandning av biobränslen lägre, säger Ebba Busch.

När regeringen sänkte reduktionsplikten möttes det av kritik eftersom Sverige riskerade att missa både EU:s och nationella klimatmål.