Enkelt blodprov kan avslöja alzheimer

helskärm

Ett vanligt blodprov i stället för ryggvätskeprov kan blir framtiden för att avslöja alzheimer.

Forskare vid Lunds universitet har testat metoden i den vanliga sjukvården, med lovande resultat.

I en tidigare studie har forskare visat att deras metod, som mäter en viss variant av proteinet tau, var lika bra som dagens ryggvätsketest på att identifiera Alzheimers sjukdom. Eftersom blodprov är enklare och mer kostnadseffektivt skulle det kunna innebära nytta för både patienter och sjukvård.

Nu har forskarna publicerat ytterligare en studie där de undersökt hur bra blodprovet, som tagits fram av forskare vid Lunds universitet och ett företag i USA, stod sig i en vanlig vårdmiljö.

Testades med blodprov

Totalt 1 200 personer som sökt vård för minnespåverkan, vilket kan vara tecken på begynnande alzheimer, ingick i studien. I gruppen ingick både patienter som utreddes i primärvården och de som utreddes på en särskild minnesklinik. Alla testades både med det nya blodprovet och och med ryggvätskeprov. Medelåldern bland de undersökta var 74 år.

Omkring hälften av patienterna hade markörer i provet som visade på alzheimerförändringar i hjärnan. Enligt resultaten, som är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Jama, kan blodprovet med 90 procents träffsäkerhet svara på om en person med minnessvårigheter har alzheimer eller inte.

Förebyggande behandling saknas

Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom innan de fick se provsvaren var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen.

”En tidigt ställd diagnos blir allt viktigare i takt med att nya sjukdomsbromsande behandlingar tas fram”, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

I dag finns det inte någon förebyggande läkemedelsbehandling som har effekt på friska individer som har onormala blodprovsvärden. Senast i fredags fick den omskrivna läkemedelskandidaten Lecanemab ett nej av den Europeiska läkemedelsmyndigheten eftersom effekten inte anses vara tillräckligt stor i förhållande med biverkningarna.