Nu ska Merkozy rädda euron
Ju värre krisen blir desto mer flyter Angela Merkel och Nicolas Sarkozy ihop till en person.
När Merkozy gjort upp återstår bara för övriga euroländer att rätta in sig i ledet.
Men räcker de nya tuffa reglerna för att rädda euron?
Numera träffas de två lika ofta som ett äkta par. Frankrikes president spelar alltid den artige och uppmärksamme. Han har
en ovana att ständigt röra vid Merkel. Tar henne om axlar, drar henne i armen eller delar ut en kindpuss. Den tyska förbundskanslern ser mest besvärad ut. Enligt tyska medier är hon inte särskilt förtjust i Sarkozy.
Just nu har hon varken tid eller råd med personliga känslor. Euron måste räddas och det är hon och Sarkozy som tvingas komma överens. Resten av euroländerna får helt enkelt tugga i sig nyordningen eller riskera att få skulden för att valutan havererar.
Sarkozys fjäskande kan inte dölja att det är Merkel som håller i taktpinnen i deras symbios.
Inför EU-toppmötet på fredag har Merkozy enats om en räddningsplan. Men som samtidigt innebär att de enskilda länderna ger bort ännu mer av sin suveränitet till Bryssel.
Grundbulten är automatiska böter så fort ett land bryter mot reglerna om att budgetunderskott inte får vara större än tre procent. EU-domstolen ska ge klartecken till varje lands budget. Dessutom tvingas varje land infoga en paragraf i sin egen grundlag som förbjuder större budgetunderskott.
Ovanpå det ska den permanenta räddningsfonden stärkas och börja fungera redan nästa år.
I praktiken säger Merkozy att nu blir alla tvungna att följa de regler som länderna enades om redan när euron infördes. Och som Tyskland och Frankrike var bland de första att bryta mot. Skillnaden är att det tidigare krävdes att en majoritet av länder röstade för böter vilket i praktiken betydde att ingen straffades.
Faktum är att Tyskland och Frankrike fortsätter bryta mot reglerna. Förra året hade de 4,3 respektive 7,1 procent i budgetunderskott. Snittet för euroländerna var dryga sex procent. Bara tre länder klarade kraven.
I dagsläget skulle majoriteten av euroländerna drabbas av höga böter.
De nya reglerna kräver förändringar i EU:s fördrag och måste godkännas av de nationella parlamenten. Sånt tar tid. Men Merkozy vill ha ett förslag klart
redan i mars. Förändringar som normalt varit omöjliga att få acceptans för ska nu drivas igenom i rekordfart.
Merkozys uträkning är att en sådan uppvisning i beslutsamhet och solidaritet ska räcka för att få Europeiska centralbanken, ECB, att på ett mer kraftfullt sätt få ner skuldräntorna. Om ECB - som inte tar order av politikerna – kraftigt stödköper statsobligationer kan det lugna marknaden och återställa förtroendet.
Risken är att EU spricker på kuppen. Sverige och Storbritannien tillhör de länder som inte kan tänka sig gå med på de långtgående nya reglerna men som inte heller vill acceptera att förlora i inflytande.
EU delas upp i två lag. Ännu oklart vem som är a- och vem som är b-lag.
Den viktigaste frågan av alla får inget svar förrän efter toppmötet: Hur reagerar marknaden?