MSB: Satsning på försvaret täcker knappt halva behovet
Publicerad 17.19
Budgeten för det civila försvaret ska upp till 15 miljarder om året.
En jättesatsning, enligt regeringen.
Knappt halva behovet, enligt MSB.
– Jag tror inte att man ska se det på det sättet, säger ministern Carl-Oskar Bohlin.
Staten lägger i år ungefär 6,5 miljarder kronor på Sveriges civila försvar.
Inför nästa år föreslår regeringen nu att den summan ökar till 8,5 miljarder, och därefter fortsätter trappas upp.
Till 10 miljarder 2026, 13 miljarder 2027 och 15 miljarder om året 2028–2030.
– Det här är de största satsningarna på det civila försvaret sedan kalla krigets slut, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.
Men behoven är sannolikt avsevärt större än så.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) summerade i fjol behoven till 32 miljarder kronor om året under perioden 2026–2030.
Alltså samma period som regeringen nu vill satsa i genomsnitt 13,6 miljarder kronor om året.
Är 15 miljarder kronor om året mycket om behoven är 32 miljarder?
– 15 miljarder är ett mycket substantiellt tillskott. Jämför med de nivåer vi kommer ifrån. Innan den här regeringen tillträdde låg budgeten på 2,7 miljarder om året, säger Carl-Oskar Bohlin.
– Det är klart att det här är inte allt åt alla, det är hårda prioriteringar, men det är också en mycket stor och substantiell prioritering som regeringen gör på det civila försvaret.
– Sen kommer alltid finnas aktörer som kommer peka på ett större och tillkommande behov. Men i jämförelse med där vi varit är det här substantiella satsningar, och ger verkligen förutsättningen att ställa om och vrida om samhället i det första och kritiska skedet av en svår händelse.
MSB har förutom att klargöra behoven även skisserat vad olika anslagshöjningar skulle räcka till.
Enligt myndigheten innebär 15 miljarder kronor om året att ”stora brister i relation till flera delar av målet för civilt försvar bedöms kvarstå.”
Varför är de bristerna acceptabla?
– Jag tror inte att man ska se det på det sättet. Det är klart att i händelse av en situation där Sverige löper risken att utsättas för ett väpnat angrepp kommer det att kräva andra och ytterligare förberedelser, säger Carl-Oskar Bohlin.
– Det här handlar om det förberedande arbetet. Att titta på det som en begränsad satsning menar jag är helt felaktigt. Det är den största satsningen sedan kalla krigets slut. Vi kommer nu upp till de nivåer och den relation vi hade mellan det militära och civila försvaret under kalla kriget, som blivit benchmark för andra länder som är duktiga på det här området.
Regeringen lyfter särskilt fram sex prioriterade områden för de kommande årens satsningar (se faktaruta).
– De riktar sig tydligt mot förmågan att upprätthålla motståndskraft i samhället, funktionalitet i de grundläggande samhällsfunktionerna och förmågan att stödja det militära försvaret att lösa sina uppgifter. Det är den centrala kärnan i detta.