Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Alma, Hulda

FHM: "Finns ett jättestarkt forskningsstöd"

Anja Haglund/TT

Uppdaterad 2024-09-05 09.32 | Publicerad 2024-09-04 19.23

Mycket skärm ger sämre sömn, enligt Folkhälsomyndigheten som gått igenom ett stort antal studier. Arkivbild.

Folkhälsomyndigheten har fått mothugg om de nya skärmråden. Nu bemöter myndigheten kritiken.

– När det gäller sömnen finns det många studier som visar på orsakssamband, säger utredare Helena Frielingsdorf.

Flera experter har slagit ned på Folkhälsomyndighetens nya råd om skärmtider och hävdat att de saknat forskningsstöd.

Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten, svarar på kritiken.

– Vi välkomnar diskussionen, men vi känner oss helt trygga i att forskningssammanställningen håller hög vetenskaplig nivå och att inga viktiga perspektiv förbisetts, säger hon.

Orsakssamband

En kritik har varit att det inte finns några orsakssamband mellan olika hälsoproblem och skärmanvändning. Det stämmer inte, enligt Helena Frielingsdorf.

– Det finns orsakssamband. Inte för alla hälsoutfall, men just när det gäller sömn och negativ kroppsuppfattning finns det väldigt starkt stöd för orsakssamband. Först kom skärmen, sen kom sömnproblemen, säger hon.

Sambandet är tydligt över tid och visas i översikter med hundratals studier, enligt Frielingsdorf.

– Och det här med kroppsuppfattningen gäller då vid användning av sociala medier.

Även de skarpa tidsgränserna har fått kritik. Helena Frielingsdorf betonar att forskningen inte kan säga exakt när skärmtiden blir negativ för hälsan. I vissa studier finner man skadliga effekter redan efter en halvtimmes användning, i andra först efter 3,5 timmes användning per dag.

Det beror också på individuella faktorer, som hur mycket man rör på sig, hur man har det hemma och hur man trivs i skolan.

– Även vad man gör på nätet, om man blir utsatt för något där, om man spelar själv eller tillsammans med kompisar – många sådana saker spelar in, säger hon.

Inte konkurrera

Oavsett blir slutsatsen att gränsen för de flesta barn och unga (utom de allra minsta) går nånstans mellan en och tre timmar, beroende på ålder.

– Tidsangivelserna bygger både på det stora forskningsstödet och att skärmtiden inte ska konkurrera ut andra saker som vi vet är hälsofrämjande. Men det är inte på minuten och det är därför vi har ett spann, och självklart kan man göra undantag någon gång, säger Helena Frielingsdorf.

Hon betonar att tiden inte är det enda som är viktigt, utan att rekommendationerna också handlar om hur man undviker skadligt innehåll och att föräldrar ska ha en bra och öppen dialog med sina barn.

Följ ämnen i artikeln