Tuffa eftergifter banar väg för ny regering

helskärm

Sveriges nya regering ska bestå av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Flera tuffa eftergifter har krävts för att den ska få Sverigedemokraternas stöd.

Den tilltänkte statsministern Ulf Kristersson (M) kunde på fredagen presentera ett 62 sidor tjockt samarbetsavtal mellan M, KD, L och SD. Avtalet lägger grund för en ny högerregering med tre partier: M, KD och L.

Trots tuffa kompromisser säger Kristersson:

– Vi ser verkligen fram emot det här samarbetet, vi fyra. Vi är otroligt entusiastiska.

Riksdagen kommer med stor sannolikhet att på måndag godkänna Kristersson som statsminister. Hans nya regering skulle därmed kunna tillträda på tisdag.

SD nöjt

Som väntat är SD inte med i den regeringen. I stället ska regeringen ha ett nära samarbete med SD i riksdagen. Det innebär till exempel att regeringens budgetproposition ska förhandlas fram mellan samtliga fyra partier innan den läggs fram i riksdagen.

I stället för ministerposter får SD ett samordningskansli i regeringskansliet med egna politiska tjänstemän. Före valet sade Kristersson att han inte såg något behov av det.

SD-ledaren Jimmie Åkesson är nöjd med avtalet.

– Vi har fått överenskommelser som innebär betydande vinster för oss sakpolitiskt, säger han.

– Vi kommer att kunna visa våra väljare att den röst man lagt på SD kommer att göra skillnad på riktigt.

För SD har framför allt migrations- och rättspolitik varit viktigt. Åkesson kallar den nya migrationspolitiken för ett paradigmskifte. Till exempel ska asylrätten läggas på EU:s rättsliga miniminivå. Antalet kvotflyktingar ska minska från fjolårets 6 400 till 900 per år under mandatperioden.

”Sött och salt”

Inom rättspolitiken ska den nya regeringen bland annat se till att polisen får upprätta tillfälliga visitationszoner, att straffen för grova gängbrott fördubblas och att anonyma vittnen tillåts.

Visitationszoner och anonyma vittnen är en del av priset Liberalerna (L) får betala för att sitta med i en regering.

– I det demokratiska spelrummet måste man kompromissa. Det blir både sött och salt, säger L-ledaren Johan Pehrson.

Enligt Pehrson har han fått ett enigt stöd för kompromisserna av sin riksdagsgrupp. Trots att partiet fått svälja en del beska piller räknar han inte med att detta ska skapa problem internt.

– Jag förväntar mig att många uppskattar att Liberalerna nu sitter i regering, säger han.

Som framgångar för L pekar han på att asylrätten, trots åtstramningar, ska värnas. Bland annat införs inget volymmål.

– De människor som har rätt till asyl kommer att få en fristad i Sverige, säger Pehrson.

Han är också glad över den nya regeringens skolpolitik. Till exempel finns L-förslaget om begränsningar av nya friskolors vinsttutag med. Pehrson pekar dessutom på att public service-medias och kulturlivets oberoende från politiken ska värnas.

Slopat biståndsmål

En tuff eftergift för både KD och L är att slopa enprocentsmålet för biståndet. I stället ska en treårig budgetram upprättas i statsbudgeten.

– Det blir ett minskat bistånd, men fortfarande ett ovanligt stort bistånd, säger Kristersson.

Hur mycket biståndet kommer att minskar ska framgå i den kommande budgetpropositionen.

– Det här har inte varit vår inriktning, säger KD-ledaren Ebba Busch.

Hon menar dock att det finns en fördel med treåriga budgetramar i stället för procentmål – att man vet hur många miljarder det handlar de kommande åren.

Moderaterna har tvingats gå med på SD:s krav om att inte göra besparingar i a-kassan.

– Låt oss säga som det är – det är en entydig och djup förlust för Moderaterna. Och jag kan leva med den. Därför att det var en nödvändig del av kompromissen, säger Kristersson.

Kan känna glädje

Överenskommelsen har döpts till Tidöavtalet, efter det slott utanför Västerås där de fyra partiledarna slöt överenskommelsen.

Det gäller för 2022–2026, men ska lägga grunden för en ”långsiktigt hållbar samverkan”. Kristersson påpekar att flera av de samhällsproblem, som bristande integration och kriminalitet, kan ta två till tre mandatperioder att lösa.

M-ledaren hävdar att Tidöavtalet är något helt annat än ”januariavtalet” mellan den förra rödgröna regeringen och C och L.

– I de stora frågorna har vi en gemensam färdriktning. Det tycker jag är en otrolig viktig skillnad, säger Kristersson.

Det skapar, enligt honom, förutsättningar för ett stabilare regeringssamarbete.

Tidigare har det från SD-håll talats om att det ska svida för L att sitta i regeringen. Några sådana tongångar hörs inte från SD-ledaren Jimmie Åkesson nu.

– Det är inte så att jag blir glad och skrattar för att Johan eller Ebba får vika sig på någonting, säger han.

– Tvärtom. Eftersom jag är beredd att stå för helheten, kan jag känna mig glad över de vinster de får göra.

I Tidöavtalet står att samarbetspartierna ska ”uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare”.