Första orden efter sökinsatsen: ”Vi sov, nästan lite soffmys”
Uppdaterad 21.34 | Publicerad 21.03
Sanja Paronen, 34, och Nico Sallmén, 33, var anmälda försvunna efter sin tur i Sarek nationalpark – något de inte hade en aning om.
Nu ser de fram emot att komma hem, och två saker till.
– Pizza och dricka vin, säger Sanja Paronen till Aftonbladet.
I fyra dagar var Sanja Paronen och Nico Sallmén från Eskilstuna anmälda försvunna. Anhöriga oroade sig när de inte hade kommit hem på förutbestämd tid. Polisen drog i gång en sökinsats och letade efter paret med en helikopter.
Sedan dess har de varit i centrum av svensk media i över ett dygn.
– Vi tänkte va? Är det sant? Vi skämtade om det i går. För helikoptern snurrade en bit ifrån. Så jag gick ut och kollade och tänkte, tänk om det är oss de letar efter. Och så var det så! Det var sjukt, säger Sanja Paronen till Aftonbladet.
De båda mår bra, men är lite sega i benen.
Det var tänkt att resa skulle vara i sju dagar, men på grund av dåligt väder drog det ut på tiden.
– 10 dagar måste det bli. Man måste alltid räkna med några plusdagar också för det kan bli dåligt väder, vilket det blev nu, så vi satt fast, säger Sanja Paronen.
De hade med sig extra mat för några extra dagar, men den är helt slut nu.
I onsdags eller torsdags, paret minns inte riktigt, drog mycket regn och en tät dimma in över berget.
– Så man såg ingenting, säger Nico Sallmén.
– Då stod vi still. För hade vi gått då hade vi inte sett något. Och då är det farligt, säger Sanja Paronen och fortsätter:
– Man måste ha stor respekt för naturen. Och man känner typ på sig; nu kan man gå, nu kan man inte.
Det blev totalt två dagar fast i tältet uppe på berget.
Vad gjorde ni medan ni väntade ut stormen?
– Vi sov, nästan lite soffmys typ, säger Nico Sallmén.
– Sov, åt snacks och lagade mat, fyller Sanja Paronen i.
Efter det fortsatte de gå enligt sin förbestämda rutt.
Vid 14.20 under torsdagen fick polisen ett samtal från en båtförare som i sin tur hade blivit anropad via en walkie talkie av paret. Båten skulle ta dem en bit på vägen hem, helt enligt deras plan.
Först då insåg de att anhöriga var oroliga och att tidningarna hade skrivit om dem.
– Det känns overkligt. Det känns annorlunda, måste jag säga, säger Sanja Paronen.
De har fortfarande inte kommit i kontakt med sina anhöriga eller talat med polisen.
– De skulle ringa oss om några timmar. Men det är jättebra att denna hjälpen finns. Det hade kunnat hänt någonting.
I morgon reser de hem, och det är framför allt två saker de är sugna på.
– Pizza och dricka vin, säger Sanja Paronen.
