Så vann Barack Obama vita väljare

Får mesta stödet av vita amerikaner sedan 1976

NEW YORK. Under primärvalet i våras var många demokrater oroliga att Barack Obama saknade stort stöd bland vita väljare.

Men nu visar opinionsmätningarna att Obama har 44 procent av stödet bland vita amerikaner – den högsta siffran för en demokrat sedan 1976.

Sedan börskraschen i september har Obamas ställning i opinionsmätningarna ökat stadigt, och till stor del beror det på att vita väljare nu stöder honom i högre utsträckning än tidigare.

Enligt nyhetssajten Politico visar nya mätningar att det framför allt är ekonomifrågorna som gjort Obama mer populär.

Bland vita män – den väljargrupp som är mest benägna att rösta republikanskt – är det numera dött lopp mellan Obama och McCain, och bland vita kvinnor leder Obama med 49 procent mot 35 procent i frågan om vem av kandidaterna som kommer att göra ett bättre jobb med ekonomin.

Ekonomi och image

En rapport från Public Policy Polling säger också att det är ekonomin som fått så många vita väljare att gå över till Obama.

– Det råder inget tvivel om att det är ekonomin som är den största faktorn i att få vita väljare som röstade republikanskt 2004 att rösta demokratiskt i år.

Men enligt presidentvalets analytiker kan Obamas till synes stora popularitet bland vita låginkomsttagare även spåras till en konsekvent imagehantering, som varit drivande i den kampanjstrategi som Obamas chefsrådgivare David Axelrod har styrt. Axelrod har arbetat med Obama sedan 1996 och som politisk konsult och PR-strateg i Chicago har Axlerod varit specialiserad på att "sälja" svarta kandidater till vita väljare sedan 1980-talet.

Fokusera på sakfrågor

Den Axelrod-regisserade Obama-kampanjen har exempelvis en del likheter med en annan kampanj som Axelrod styrde 1989, för den svarte borgmästarkandidaten Michael White i Cleveland, Ohio.

När White blev utsatt för aggressiva personangrepp av sin motståndare ville White själv svara med hårda motattacker, men i stället uppmuntrade Axelrod honom att hålla sig lugn och samlad och prata om sakfrågor. Samma taktik verkar fungera bra för Obama, enligt nuvarande opinionsmätningar.

För två år sedan hjälpte Axlerod den unge politikern Deval Patrick att vinna ett val som gjorde honom tiil den första svarta governören i Massachussetts. I dag kallas Patrick ofta för "nästa Obama".

I en artikel i The New Republic berättar Rob Gray, en republikansk PR-konsult som jobbade för Patricks dåvarande motståndare, att Axelrods kampanj bland annat lyckades så bra eftersom de "spelade på vita väljares dåliga samvete".

– En del av Patricks kampanj gick ut på att utmana vita väljare som skämdes över sin syn på svarta att bli av med den skuldkänslan genom att rösta på den svarta kandidaten. Att vara med och "skapa historia" är ett väldigt lockande budskap för väljare.

Kan plocka rasiströster

I presidentvalet nästa vecka ser det ut som att Obama kommer att vinna röster även från en och annan öppet rasistisk väljare. På valsajten 538 berättar man om en Obama-volontär som gick runt och knackade dörr i västra Pennsylvania på jakt efter potentiella Obama-väljare. En kvinna öppnade dörren och volontären frågade vem hon tänkte rösta på. Hon svarade att hon var osäker och ropade frågan till sin man, som satt i ett annat rum och tittade på TV. Han ropade entusiastiskt tillbaka: "Vi ska rösta på negern".

Försökte med terroristkopplingar

McCain-kampanjens försök att skrämma vita väljare från att rösta på Obama genom att utmåla Obama som en skum figur med terroristkopplingar och en dold, radikal agenda verkar inte heller ha varit så effektiv som republikanerna hoppats. Journalisten Ben Smith på Politico delar med sig av ett e-mail från en f

örtvivlad republikansk konsult som intervjuat väljare i en fokusgrupp. En av dem var en konservativ, demokratisk kvinna i 50-årsåldern, som röstat på Bill Clinton 1996 men George W Bush år 2000.

– Jag vet inte så mycket om den där terroristgruppen som Barack var medlem i, men jag är trött på att betala för sjukförsäkring på jobbet så jag tänker rösta på honom ändå.