Räkna med fler skogsbränder

Meteorologen Pär Holmgren om fenomenet som blir ett allt större problem i världen

I Ryssland har flera nya värmerekord satts den här sommaren. Efter den extrema värmen och torkan härjar nu svåra skogsbränder i ett stort område nära Moskva. Förra året drabbades Australien, 2007 var det Grekland och i USA har framför allt Kalifornien haft svåra bränder vid flera tillfällen de senaste åren.

Skogsbränder har blivit ett allt större problem runt om i världen. I svensk media hör vi kanske främst talas om bränder i södra Europa, Australien och USA.

Men det är även ett stort problem i många andra områden, inte minst på grund av anlagda bränder i tropiska regnskogar.

Mycket tyder på att skogsbränderna har blivit både fler och intensivare. Det här beror absolut inte bara på förändringar i klimatet, men ett varmare och torrare klimat är en bidragande orsak. Bränderna är dessutom ännu ett exempel på återkoppling i klimatsystemet som förstärker uppvärmningen ytterligare.

Dels beror det på att aska och sot från bränderna kan spridas över ganska stora områden. Om partiklar exempelvis förs från skogsbränder kring Medelhavet till Alpernas glaciärer, leder det till att mer solstrålning absorberas av snön med stigande temperaturer och snabbare avsmältning som följd. En mörkare yta blir ju varmare än en vit.

Dels ökar mängden koldioxid i luften när skogen brinner och biomassan minskar – även om man kan räkna lite olika på den processen.

Å ena sidan växer förhoppningsvis nya träd upp där skogen brunnit och binder på nytt lika mycket kol från atmosfären, fast det tar kanske närmare hundra år.

Å andra sidan hade det så klart varit betydligt bättre om vi haft nytta av skogen, avverkat den varsamt, byggt hus eller något annat av virket som då hade lagrat kol så länge husen stått kvar.

Och när nya träd växt upp, skulle de också ha bundit kol från atmosfären.

Tittar vi på regnskogarna blir det en ännu tydligare återkoppling. Nästan allt regn som faller i regnskogen är vatten som avdunstat från samma område. När skogsvolymen minskar i tropikerna leder det till att klimatet blir torrare, och därmed ökar risken för skogsbränder.

Den känsliga balansen kan lätt rubbas och leda till förändringar som förstärker sig själva i en ond cirkel.

Det här är en av anledningarna till att det är så svårt att bedöma känsligheten i klimatsystemet och riskerna med klimatförändringarna. Återkopplingar av den här typen finns normalt inte med i en vanlig klimatmodell.

Historiskt vet vi att regionala klimatförändringar kan gå relativt snabbt, inte minst när klimatet blir varmare och torrare. Det är ett bevis för att klimatet kan ändras även utan att vi människor är med och påverkar. Men det är även bevis för hur känsligt klimatet är när förutsättningarna förändras.