Stödet har rasat - oväntade siffran gör Kristersson till ”bästa förloraren”
Uppdaterad 08.04 | Publicerad 06.13
I halvtid har Tidöpartierna rasat i opinionen. KD och L ligger under spärren, visar Aftonbladet/Demoskop. Ändå går det rekordbra för Ulf Kristerssons regering – enligt ett sätt att se det.
– Följer det mönstret tyder det på att valet blir väldigt jämnt, säger Demoskops Johan Martinsson.
Snart har Ulf Kristersson (M) varit statsminister i två år. När riksmötet öppnade på tisdagen presenterade Kristersson flera rockader. Det stod klart att Maria Malmer Stenergard (M) blir utrikesminister och att tidigare Muf-toppen och Timbrochefen Benjamin Dousa tar plats i regeringen som minister för bistånd och utrikeshandel. Kristersson sa att han hade ett toppat lag.
– Jag är ohyggligt taggad på andra halvlek, sa Ulf Kristersson.
Men i Aftonbladet/Demoskops väljarbarometer i september fortsätter oppositionen sitt långa och stabila försprång. S, V, MP och C samlar 51,6 procent mot regeringspartierna och samarbetspartiet SD:s 45,9 procent. Skillnaden innebär en ledning på 5,7 procent för oppositionspartierna.
Sedan valet 2022 har M, KD och L tillsammans tappat 3,0 procentenheter.
– Kristerssons regering framstår ofta som förlorare eftersom oppositionen leder och skillnaden mellan blocken har varit stabil sedan valet, säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson.
Ulf Kristersson ”bästa förloraren”
Att regeringspartierna tappar stöd efter ett val följer ett mönster som syns i Sverige och hela västvärlden. Effekten kallas ”cost of ruling” ungefär kostnaden för att regera.
Tappet i stöd brukar vara störst i början av en mandatperiod. Faktum är att i halvlek har många tidigare regeringar legat betydligt mer risigt till än Kristerssons.
För sedan åtminstone början av 90-talet, när Demoskops mätningar startade, har ingen regering tappat så lite som Ulf Kristerssons gjort i halvtid.
– Om Ulf Kristersson är en förlorare så är han den bästa förloraren, säger Johan Martinsson.
Nuvarande regering leder ligan med minst tapp med marginal. Tvåa är S-MP-regeringen som Stefan Löfven (S) bildade efter valet 2018. Den tappade 3,4 procentenheter när två år gått efter valet. Sedan kommer Göran Perssons.
L och KD under spärren: Risken ökar
De största halvleksförlorarna är Ingvar Carlssons S-regering 1994 till 1998. Den tappade 11,5 procentenheter.
Mönstret är också att svenska regeringar hämtar upp stöd när nästa val närmar sig. Det tyder på att valet 2026 kan bli väldigt jämnt, säger Johan Martinsson.
Men det finns ett orosmåln för den sittande regeringen. Två av partierna hamnar under riksdagsspärren på 4 procent. Liberalerna landar på 3,4 procent i septembermätningen och KD på 2,9. Att partier ligger under spärren när det är långt kvar till val är visserligen inte ovanligt. De brukar hämta sig innan valdagen. Men att det är två partier i samma block kan bli ett problem för Kristersson. Risken ökar att stödrösterna inte räcker till.
– En av dem behöver kunna stå på egna ben. Annars kan det bli svårt, säger Johan Martinsson.
