Skoltrött? Här är utbildningarna alla kommer in på
Uppdaterad 2013-04-03 | Publicerad 2013-04-01
Programmen som har lägst intagningskrav – här är hela listan
Nu i helgen skriver 69 000 personer högskoleprovet.
De allra flesta med förhoppningen om att komma in på sin drömutbildning.
Men de som misslyckas behöver inte stå utan utbildningsplats till hösten – här är några utbildningar som förra året krävde lägsta möjliga resultat på högskoleprovet.
På många av de mest populära utbildningarna som läkarutbildningen eller juristutbildningen krävs det att du skriver riktigt bra på högskoleprovet. Förra hösten hade den som knep sista platsen på läkarutbildningen i Lund 1,8 på högskoleprovet och det såg i stort sett likadant ut på läkarutbildningen i hela Sverige.
Finns hopp
Men det finns hopp även för de som misslyckas totalt på provet.
Utöver lärarutbildningen, där det förra året antogs 123 personer som hade resultatet 0,1, finns en hel rad utbildningar där minsta möjliga resultat gav studenterna en inträdesbiljett till högskolan eller universitetet.
– Generellt är det så att de utbildningar där du kommer in på med ett lågt resultat på högskoleprovet inte heller kräver så högt gymnasiebetyg. Men det finns naturligtvis undantag det beror helt på hur urvalsgrupperna ser ut, säger Åke Lernefalk, pressansvarig på Universitets- och högskolerådet.
”Behöver inte betyda något”
Bland utbildningarna där den sista antagna i kvoten hade ett resultat på 0,10 på högskoleprovet hittar vi bland annat: Ekonomprogrammet för innovation och affärsutveckling, freds- och konfliktvetenskap, turismprogrammet, psykologisk coach och biomedicinprogrammet.
– Hur antagningen såg ut förra året behöver inte betyda något eftersom söktrycket på en utbildning kan variera men det kan ge en indikation, säger Åke Lernefalk.
Den 6 april bänkar sig 69 000 för att göra provet. Fler än någonsin tidigare sedan provet gjordes om till att innehålla åtta delprover i stället för fem. En liten del av dem kommer att gå därifrån med ett resultat på 2,0.
”Den storleksordningen vi brukar ligga”
– Förra året var första gången vi införde två decimaler så att man numera kan ha 1,95. Det gjorde att det sist bara var 59 stycken som skrev 2,0, säger Mattias Vickberg, som är händläggare på Universitets- och högskolerådet.
Och fortsätter:
– Räknar man däremot med dem som hade 1,95 hamnar vi på 117 stycken. Året innan var det 126 personer som skrev 2,0. Det är ungefär i den storleksordningen det brukar ligga, säger Mattias Vickberg.
Medelvärdet bland alla deltagare brukar ligga runt 0,93-0,97.