Ferhat var en älskad småbarnsfar – blev trippelmördarens första offer
Uppdaterad 18.58 | Publicerad 18.33
Ferhat jobbade som redovisningskonsult – men allra helst tillbringade han sin tid med sin älskade familj.
Istället blev han den 17-årige trippelmördarens första offer.
– Mina klienter har förlorat en älskad far och en älskad make. Det finns bara förlorare i detta, säger advokat Rebecka Lewis.
Ferhat sitter i en park bland höstlöven.
Framför honom står hans två små döttrar.
Bilden är tagen i oktober 2023, bara några dagar innan Ferhat sköts till döds i sitt eget hem i Västberga.
Hans hustru orkar inte själv prata direkt med media om saknaden efter sin livskamrat. Men genom sitt målsägandebiträde, advokat Rebecka Lewis, vill hon berätta om vem Ferhat var.
Och om sin ilska.
– Hon vill att samhället ska vakna. Min klient känner inget hämndbehov men en uppgivenhet och sorg över samhället. Hur kan så unga personer göra så här mot en barnfamilj? De är ju i sin tur också offer på något vis. Var gick det fel? Hon är besviken på Sverige som låtit det gå så här långt, säger Rebecka Lewis.
Vaknade av skrik – och skottlossning
Ferhat, som blev 40 år, beskrivs av sin familj som en ovanligt snäll människa och en närvarande och hårt arbetande pappa.
– Min klient säger att det hela är så sorgligt. Han var en mycket varm man som aldrig klagade, som alltid var glad och som ställde upp för andra. Att detta skulle drabba honom är något hon inte kan förstå, säger Rebecka Lewis.
Mordet på Ferhat var en ren felskjutning, något som blivit allt vanligare i den pågående Foxtrotkonflikten där källor till Aftonbladet beskriver hur det viktiga är att det skjuts – vem som skjuts är inte lika noga.
För Ferhat och hans familj hade ingen som helst koppling till kriminalitet, de råkade bara ha samma efternamn som en kriminell person.
När den 17-årige skytten skickades till Ferhats adress i Västberga visste han knappt åt vem han utförde uppdraget, bara att han skulle få betalt om han sköt.
Ferhats hustru vaknade natten den 12 oktober ifjol av sin mans skrik och ljudet av skott.
Skytten kom sedan upp i sovrummet där hon befann sig med sin tvååriga dotter.
Han bad henne vända sig om – sedan sköt han även henne.
Svårt skadad tog hon sig ner till sin man som låg döende i hallen. Hon lyckades larma 112, men då hon själv jobbar som läkare förstod hon att hans liv inte gick att rädda.
– Min klient fick livshotande skador och fick vara sjukskriven en längre tid. Hon har behövt hantera allt det som man måste ta tag i när en närstående går bort samtidigt som hon försökt läka från sina skador och ta hand om två traumatiserade barn, säger Rebecka Lewis.
”Mardrömslika, fragmentariska minnen”
När hustrun till slut kunde skrivas ut från sjukhuset var huset i Västberga fortfarande avspärrat och hon och barnen kunde inte flytta hem.
Och när avspärrningarna väl släppt visste ingen om hotbilden mot familjen bestod och de erbjöds skyddat boende av polisen.
– Men då placerades de i ett hotellhem i ett utsatt område. Hon var så rädd där att hon la böcker innanför dörren så att ingen skulle kunna ta sig in till henne och barnen. Jag tycker inte att det är gott nog, en familj som befinner sig i den kaotiska situationen där livet är slaget i spillror, borde få bättre stöd från samhället, säger Rebecka Lewis som berättar att familjen fortfarande inte kan bo i huset de samtidigt måste betala räntorna för.
Vad barnen minns av natten då deras pappa sköts till döds är svårt att säga, enligt Lewis.
– Det de berättar är mardrömslika, fragmentariska minnen. Äldsta dottern har fått gå i traumaterapi men det fick min klient själv fixa åt sin dotter. Även det är under all kritik, min klient är läkare och vet hur man går till väga men så är det inte för alla andra brottsoffer.
”Bara förlorare i detta”
Flickan som syns på filmen ovan, parets yngsta dotter som var två år när pappan sköts, har under en längre tid lidit av PTSD och vaknat samma tid under natten som mordet på hennes pappa inträffade.
– De här barnen har förlorat sin grundtrygghet, min klient har förlorat sin livskamrat. Det finns bara förlorare i detta, säger Rebecka Lewis.
Ferhats mamma och syskon, som befinner sig i hans hemland, är enligt sitt målsägandebiträde Melissa Toutounge Aksöz även de fortfarande väldigt påverkade av mordet.
– Han är enormt saknad av sin mor och syskon. De har svårt att begripa att en sådant fruktansvärt dåd kunnat ske i Sverige. De anser att det är väldigt tragiskt och misslyckande av samhället att så pass unga personer kan begå sådana vedervärdiga brott.
