”Det känns som allt är möjligt”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-05

Från Grant Park ringlar en flod av hopp in mot centrala Chicago.

Tusentals människor med en enda röst. Obama, Obama, Obama.

– Nu kännas det som om allt är möjligt, för mig och för mina barn, säger Kiera M Green, 24.

Barack Obama har klivit ner från scenen där han för en stund sedan stod som USA:s första svarta president någonsin.

70 000 människor kom för att höra honom i ett allvarligt tal om de utmaningar som han själv och USA står för.

– I kväll festar vi, men i morgon väntar ett hårdare arbete än vi kan föreställa oss, sade presidenten.

”Känns overkligt”

För 22-årige David Paredes var det en historik dag, men fortfarande en dryg timme efter att det förlösande beskedet, vet han inte om han har fattat.

– Det känns overkligt just nu. När jag blir gammal kommer jag att se tillbaka på den här dagen och säga till mina barnbarn: det var där det hände.

David kör taxi för att han inte har råd att börja på college. Det kommer han inte ha med Barack Obama som president heller, men han säger att han i kväll bestämde sig för en ny bana i livet.

– Det här är en man som jag kan tänka mig att slåss för. Jag kommer att ta värvning i marinen. Obama kommer inte att sända ut mig i ett meningslöst krig.

”Får respekt”

Mario Camacho knyter en regnbågsflagga runt halsen till skydd mot brisen. För honom betyder den 4 november 2008 respekt. Han är öppet homosexuell och tror att Barack Obama kommer att ge honom möjligheter som hittills varit utom räckhåll.

– Han stöder våra rättigheter, det har han gjort sedan han var borgmästare här i Chicago.

När jag påpekar att Obama inte samtycker till homo-äktenskap svarar Mario att det inte spelar någon roll.

– Som jag uppfattar det har han inte öppet tagit ställning för eller emot. Det viktiga är respekten jag känner att jag får från honom.

Det dansas i sanden

Det yr gulbrun sand från marken i Grant Park. Den lägger sig som en osynlig hinna utanpå kläderna. Nattbrisen sveper ner över The windy City.

Det dansas i sanden. Breakdans och ringdans och bara ett planlöst hoppande.

Ett vaket Chicago

– Jag trodde inte att vi skulle nå hit. Nu vill jag bara skrika och dansa hela natten, men jag måste jobba i morgon bitti. Business as usual, säger Kiera M Green, 27 i en enda lång utandning.

Hon är trött och ska försöka sova några timmar innan klockan ringer.

Chicago kommer att vara vaket länge.