Svenska fondbolag investerar i kärnvapen

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-02-27

Lista: Så mycket har innehavet i förvaltarnas globala fonder ökat

Sedan i fjol har flera stora svenska fondbolag ökat sina investeringar i företag som tillverkar klusterbomber eller kärnvapen.

Det visar en genomgång som tidningen Dagens Nyheter gjort.

Odetonerad Kriget mellan Israel och Libanon 2006. Odetonerad kapsel med hundratals klusterbomber fällt av israeliskt flyg.

– Det är verkligen oroväckande om bankerna har ökat innehaven. Om man tar den här frågan på allvar borde man i varje fall inte ha köpt mer, säger Anna Ek som är ordförande för organisationen Svenska Freds till DN.

Hon tar upp det faktum att vapnen får fruktansvärda konsekvenser för civilbefolkningen som drabbas.

Ökade innehavet

Förra sommaren gick Sjunde AP-fonden och Svenska Freds ut gemensamt på DN Debatt och krävde att den statliga pensionsförvaltaren skulle utesluta alla företag som utvecklar eller producerar kärnvapen eller klusterbomber. Men uppmanade andra att följa det exemplet.

Nu har DN gjort en genomgång av de fyra stora fondbolagen Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB:s innehav och jämförts dem med Sjunde AP- fondens svarta lista på bolag som uteslutits eller har kopplingar till de omstridda vapnen.

Det visade sig att utspelet inte gav önskad effekt. Tvärtom har i stället flera fondbolag ökat sitt innehav. Ett exempel är Swedbank Robur som den sista juni 2008 endast hade ett bolag från svarta listan i sin globalfond British Aerospace. Ett halvår senare hade antalet ökat till sex, skriver tidningen.

Underbetyg

Richard Gröttheim, vice vd på sjunde AP-fonden, trodde att fler aktörer vid det här laget borde ha gjort sig av med de omstridda innehaven.

– Det är ett underbetyg att man har med bolag som håller på med de här verksamheterna, säger Richard Gröttheim.

Han tror att lättja eller ointresse kan ligga bakom fondbolagens omstridda innehav.