Dotterns gyn-test ledde till mördaren

Metoden kan användas även i Sverige

Tvåbarnspappan Dennis Rader mördade tio personer – och gäckade polisen i över 30 år.

Till slut kunde polisen gripa honom – efter en DNA-analys av dotterns vaginaltest.

– Det var uppenbarligen ett väl utfört detektivarbete, säger åklagare Nola Tedesco Foulston till Washington Post.

Men metoden är kontroversiell – och en het debatt pågår just nu i USA om huruvida den ska vara tillåten.

I Sverige har metoden använts i enstaka fall, enligt Ricky Ansell vid SKL.

I februari 2005 kunde polisen äntligen gripa seriemördaren Dennis Rader, känd som ”BTK” – en förkortning för ”Bind, Torture, Kill” (bind, tortera, döda) – som tvåbarnspappan ristade in på sina offers kroppar.

Då hade han gäckat polisen i Wichita i delstaten Kansas i USA i mer än 30 år.

En fem år gammal cellskrapning i dotterns vagina ledde polisen till seriemördaren.

”Ströp tvåbarnsfamilj”

”BTK” slog till för första gången 1974, då han ströp en man, hans fru och deras två barn – nio och elva år gamla – i deras hem. Dennis Rader dödade sedan ytterligare sex personer under de följande 17 åren.

Efter flera års tystnad gjorde han väsen av sig igen år 2004. Seriemördaren skickade då meddelanden till lokala medier som antydde att han skulle slå till igen.

Utredare vid polisen kom fram till att en cd-skiva som skickats till en lokal tv-station hade sparats av en person med namnet ”Dennis” på en lokal kyrka. Utredarnas uppmärksamhet riktades genast mot Dennis Rader, församlingens ordförande. Men innan polisen slog till ville de kunna binda Rader till brotten.

Fick DNA-träff

Utredarna fick reda på att mannen hade en dotter som studerade vid Kansas University, och antog att kvinnan vid något tillfälle besökt universitetets klinik.

– Vi fick uppgifter om att hon gjort ett vaginaltest (cellprov för att upptäcka sjukliga cellförändringar), säger polismannen Ken Landwehr till Washington Post.

Enligt federal lagstiftning måste laboratorier i USA behålla prover från vaginaltest i fem år, främst för att de ska kunna användas vid juridiska tvister om diagnoser, skriver Washington Post.

Polisen fick ett domstolsbeslut som gav dem tillåtelse att beslagta kvinnans fem år gamla cellprov för att göra ett DNA-test och jämföra det med BTK:s DNA, som säkrats vid brottsplatserna.

Kvinnans DNA-profil gav nästan en perfekt träff mot ”BTK”:s DNA, och utredarna kunde dra slutsatsen att hon var seriemördarens dotter. Dennis Rader greps i februari 2005 och dömdes sedan till tio livstidsstraff.

”Genetisk övervakning”

Metoden att söka efter släktingar till gärningsmän via DNA är dock kontroversiell i USA.

– Om detta användes regelmässigt skulle vi utsätta hundratusentals oskyldiga människor som råkar vara släktingar till individer i FBI:s databas för livstids genetisk övervakning, säger Tania Simoncelli, vetenskapsrådgivare åt medborgarrättsorganisationen American Civil Liberties Union, till Washington Post.

Jeffrey Rosen, professor i juridik vid Washington University, är också kritisk:

– Idén att hålla folk ansvariga för vem de är istället för för vad de gjort skulle kunna utmana djupt rotade amerikanska principer om personlig integritet och jämlikhet.

Men förespråkare för metoden pekar istället på hur många brott tekniken skulle kunna lösa.

– Det är ett oerhört kraftigt verktyg. Att inte använda det skulle vara ett slöseri, säger Mitch Morrissey, åklagare i Denver.

Phyllis Hedge, svärdotter till ett av Dennis Raders offer, säger till Washington Post:

– Vad som än krävs för att ta fast de människor som gör såna här grymheter, som inte har någon respekt för människoliv, är helt acceptabelt.

Kan göras i Sverige

I Sverige sker ”släktsökningar” i DNA-registret endast i undantagsfall, säger Ricky Ansell, forensisk generalist vid Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, till aftonbladet.se.

– Det är inget vi gör i varje enskilt fall per automatik. Men vi har gjort så i några enstaka fall, säger Ricky Ansell.

SKL skulle i princip kunna göra samma typ av DNA-analys som i fallet med ”BTK”, enligt Ansell.

– Ja, rent praktiskt eller teoretiskt skulle man kunna göra det, säger han.

FBI avstår

I USA kommer delstaten Kalifornien snart bli den första som antar ett protokoll som ska reglera släktsökningar av DNA.

I förra veckan genomförde delstaten Colorado tester med mjukvara som hanterar släktsökningar, och i Massachusetts uppger myndigheterna att de planerar att utforma en policy som ska reglera släktsökningar, skriver Washington Post.

Delstaten Maryland är den enda som uttryckligen förbjuder släktsökningar, i en lag som antogs under innevarande månad.

Den federala amerikanska polisen FBI uppger att den hittills avstått från att använda metoden för att undvika konflikter med den amerikanska konstitutionen, skriver Washington Post.

– FBI skulle vara mer tillfreds med en auktorisation för släktsökningar från kongressen, säger Thomas Callaghan, chef för FBI:s nationella DNA-databas, till Washington Post.

Callaghan säger dock att FBI ibland får partiella träffar och då tillåter delstater att undersöka om en släkting varit inblandad.