Spelet bakom historiska fångutväxlingen

Uppdaterad 02.37 | Publicerad 01.10

Torsdagens fångutväxling mellan Ryssland och USA var den största sedan kalla kriget. Och processen har pågått i år.

USA har tidigare saknat det Ryssland alltid velat ha – fram till nu.

Följ ämnen
Ryssland

I flera år har USA gjort försök få hem sina fängslade medborgare. Men de har inte tidigare kunnat erbjuda Ryssland det de alltid velat ha.

För strax över två veckor sedan, den 17 juli, möttes den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, och dess ryska motsvarighet i en icke-namngiven mellanöstisk huvudstad, enligt CNN.

Målet med mötet var att bland annat få hem den amerikanska veteranen Paul Whelan som suttit fängslad sedan 2018 och journalisten Evan Gershkovich som greps i mars 2023.

Men totalt involverade utbytet ett dussintal fängslade i Ryssland, USA och flera länder i Europa.

Det blev ett större utbyte än först tänkt, och en förhandling som pågick i över ett år, skriver New York Times.

Tidigare har ett utbyte nekats av Ryssland, framför allt då USA redan spelat sitt viktigaste kort i en fångutväxling 2022.

Då var målet att både veteranen Paul Whelan och basketspelaren Britney Griner, som hade dömts för narkotikabrott i landet, skulle utlämnas. Men Ryssland vägrade släppa Whelan. Britney Griner friades dock i utbyte mot den ryska vapenhandlaren Viktor Bout. Ett utbyte som av vissa ansågs orimligt med anledning av diskrepansen mellan deras brott.

Men när journalisten Evan Gershkovich greps i mars 2023 förändrades spelplanen.

Nu behövde USA dammsuga västvärlden efter namn som kunde fylla Kremls kvot för ett utbyte, framför allt då man redan släppt Viktor Bout.

President Joe Biden vände sig till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Han satt på ett namn Vladimir Putin sedan länge uttryckt ett intresse för att få hem – morddömde Vadim Krasikov.

Vadim Krasikov.

2019 sköt han ihjäl den tjetjensk-georgiske officeren Zelimkhan “Tornike” Khangoshvili i en park i Berlin. Han dömdes senare till livstids fängelse. Den tyska domstolen menade att Vadim Krasikov jobbade för den ryska staten och att mordet var ”likt en avrättning”.

– Den ryska federationen kommer inte låta mig ruttna i ett fängelse, sa Krasikov till en vakt i fängelset.

Största utväxlingen sedan kalla kriget

Efter samtal mellan Olaf Scholz och Joe Biden fick den amerikanska presidenten till slut som han ville och Tyskland gav upp Vadim Krasikov.

– För dig kan jag göra detta, sa Scholz vid ett möte i Vita husets ovala rum.

Efter mötet mellan stormakternas underrättelsetjänster den 17 juli får CIA direktören Bill Burns ett samtal från sin ryska motsvarighet. De går med på utbytet mellan bland andra Krasikov, Gershkovich och Whelan.

Totalt involverades 24 fångar och sju länder i utväxlingen som var den största mellan stormakterna sedan kalla krigets dagar. I torsdags landade sju flygplan i Turkiets huvudstad Ankara där utväxlingen kunde slutföras.

Följ ämnen i artikeln