Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ida, Ronja

Forskning: Många däggdjur kan andas med röven

Lars Larsson/TT, Hanna Rasmusson/TT

Publicerad 2024-09-13 07.28

Många däggdjur kan andas med röven.

Personer som omtalas för att ha levt extra långa liv tenderar att bo på platser med dålig folkbokföring.

Och singlar man slant så hamnar myntet ofta på samma sida som vid starten, enligt några av de rön som fått Ig Nobel-priser.

Det som brukar kallas årets roligaste vetenskapliga priser – Ig Nobel – har just delats ut för 34:e gången, den här gången vid en ceremoni vid toppuniversitetet Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA. Flera av priserna delades ut av forskare som fått Nobelpriset.

Skratt och tanke

Ig Nobel är en humoristisk, forskningsbaserad drift med det riktiga, nobla priset och delas ut årligen, lite före det att vinnarna av av det senare tillkännages. Ett grundläggande kriterium är att prisbelönade upptäckter först ska locka till skratt och sedan till att tänka efter.

Elva forskare från Japan och USA tilldelades Ig Nobels pris i fysiologi efter deras fynd om att många däggdjur kan andas med sina tarmar via anus. Professorn Takanori Takebe säger att han hoppas att fynden en dag kan hjälpa att behandla människor som lider av andningssvikt, rapporterar den japanska nyhetsbyrån Kyodo.

Forskargruppen påbörjade sitt arbete under covidkrisen då många sjukhus hade stor brist på mekaniska ventilatorer för att stödja andningen hos personer med svåra infektioner, rapporterar The Guardian.

Bland de belönade märks också amerikanen James C Liao som uppmärksammar och förklarar simförmågan hos döda foreller och för det får Ig Nobels fysikpris.

Ett forskarlag från Schweiz, Tyskland och Belgien får medicinpriset för upptäckten att falska läkemedel som ger smärtsamma bieffekter kan vara mer effektiva än falska som inte gör det.

Fulla maskar

Och fulla maskar kan särskiljas från nyktra med hjälp av kromatografi, enligt rön från forskare från Nederländerna och Frankrike, som får priset i kemi.

Och slantsinglingen: Forskarna bakom har kommit fram till sin slutsats på teoretisk väg, men också genom att kasta upp ett mynt i luften 350 757 gånger. Tendensen är klar – myntet hamnar oftast med samma sida upp som före kastet.

För det får de priset i kategorin sannolikhet.

Rättelse: I en tidigare version angavs fel priskategori för en av priserna.