Trumps okända framgång
WASHINGTON. Allt ståhej kring Donald Trumps person riskerar att överskugga en del av vad han lyckats uppnå under sitt första år.
En sådan framgång kan komma att påverka USA för mycket lång tid framöver och visa sig bli Trumps största avtryck som president.
När Donald Trump lyckades få Neil Gorsuch, sin kandidat till Högsta domstolen, godkänd sågs det som ett stort steg framåt för presidenten. Det blev möjligt tack vare att republikanerna blockerade den kandidat Obama utsåg under sitt sista år vid makten.
Därefter har det varit rätt tyst om domstolsapparaten utom när de handlat om hur olika domstolar försökt lägga krokben för flera lagförslag från presidenten, framförallt när det gäller att begränsa invandringen från muslimska länder.
Trump har klagat högljutt över hur liberala domare "missbrukat" sin makt.
I det tysta har det pågått en helt motsatt process.
Av ren tur, slump eller försyn har Trump fått tillfälle att fylla ett stor antal tomma domarstolar på olika nivåer i federala domstolar.
Rekord
Så här långt har han utnämnt 59 domare varav en tredjedel redan har blivit godkända av kongressen. Det är rekord för en sittande president under det första året. Ytterligare över hundra domarjobb står obesatta och kan tillsättas av Trump.
Domarutnämningarna är kanske Trumps mest ideologiska projekt och det han förberett mest innan han flyttade in i Vita huset.
Trump har tydligt visat hur lätt det är att riva upp en föregångares politiska beslut, exempelvis Parisavtalet och Iranavtalet som han delvis saboterat. Men prejudicerande tolkningar av grundlagen rår en president inte på.
Trump har låtit några nära medarbetare scanna av marknaden efter domare som inte är äldre än 40-50 år och som har en konservativ inriktning och gärna gör en bokstavstrogen tolkning av den amerikanska grundlagen i stället för att anpassa den till dagens förhållanden.
Maktdelning
Redan när han tillträdde hade presidenten mer än hundra kandidater klara.
De federala domstolarnas i USA är en del av den politiska maktdelningen. Presidenten styr, kongressen stiftar lagar och domstolarna tolkar dem. Högsta domstolen är den som fäller de slutgiltiga avgörandena men domsluten från lägre instanser kan också vara mycket viktiga, särskilt i appelationsdomstolarna. Väldigt få fall går ända till HD.
Oavsett vem som utser domarna så är de oberoende. Men givetvis spelar det roll om en president lyckas tillsätta en rad domare som allmänt har en konservativ och bokstavstrogen syn på lagen.
Eftersom domarna sitter på livstid är deras påverkan mycket långtidsverkande. Som president kan Trump påverka samhällsutvecklingen i högst åtta år. Men hans domare kommer att avgöra hur det amerikanska samhället utvecklas i 30-40 år. Även inom politiken.
Olagliga fördelar
Ett färskt exempel rör ett utslag där federala domare gav delstaten North Carolina två veckor på sig att dra om gränserna för valkretsarna på ett sätt som inte orättvist gynnade något av partierna. Det kalls gerrymandering och är ett vanligt sätt för lokala politiker att försöka ge sitt eget parti maximala fördelar. I North Carolina hade valkretsarna indelats så att republikanerna vann 10 av 13 valkretsar med bara 53 procent av rösterna.
Båda partier ägnar sig åt detta men det är mest vanligt bland republikanerna. Med konservativa domare är chansen större att gerrymandering tillåts i republikanskt styrda delstater.
Fallet med North Carolina ska nu upp i HD. Tack vare utnämningen av Gorsuch anses Trump här ha en fördel.
Två av HD:s mer liberalt inriktade domare är 79 år eller äldre, detsamma gäller en av de mer oberäkneliga domarna. Det är inte alls otroligt att någon av dem avlider under de kommande sju åren. Det skulle ge Trump möjlighet att utse ytterligare konservativa domare i Högsta domstolen. Något som ännu mer skulle tippa balansen till de konservativas fördel.
Prejudicerande utslag
HD:s utslag är prejudicerande och har mycket stor inverkan på politiken. Det är bara tack vare ett utslag i HD 1973 (Roe vs Wade) som aborträtten finns i USA. Men en ny dom i motsatt riktning skulle kunna göra aborter olagliga eller öka restriktionerna kring dem.
Många republikaner ogillar Trump men när det gäller hans domarutnämningar står de flesta helhjärtat bakom honom. Det ger partiet en chans att påverka även under perioder då en demokrat är USA:s president.
Men få har förstått det.
PODD: Striden om aborträtten
Podcasten Aftonbladet Daily diskuterar Alabamas abortlagar och den globala striden om aborträtten.
Lyssna iTunes (iPhone) Acast Spotify