Tröttnade på bilköerna – köpte kameler: ”Många fnissade rätt ordentligt”
Så blev Öland Sveriges kameltätaste landskap
Uppdaterad 06.15 | Publicerad 05.46
ÖLAND/ORMÖGA. Bonden Bengt Erlingsson, 70, retade sig så mycket på sommarturisterna att han bestämde sig för att ta saken i egna händer.
Hans lösning? Ett dussintal kameler.
– Ingen trodde på den här affärsidén, förutom jag och Signe, säger han.
Bengt Erlingsson, 70, blev rikskänd som ”kamelbonden” när han deltog i TV4:s ”Bonde söker fru” 2012. Han hittade aldrig någon kärlek i programmet, utan fann den i stället på annat håll.
Men den kärleken varade bara i sex år och nu bor Bengt Erlingsson ensam på gården i Ormöga – mot sin vilja.
– Jag tycker att det är otrivsamt. Men det är inte bara att åka ner till stan och hämta en ny fru, säger han.
Bengt Erlingsson har ett skratt av egen karaktär. Det långa, vita skägget har han låtit fläta och i öronen hänger kameler gjorda i 18 karat guld.
Det är lätt att förstå att han har blivit en profil på ön.
Var en vanlig mjölkbonde
I dag är ölänningarna vana, men när den – på den tiden – helt vanliga mjölkbonden släpade hem sina första kameler på 90-talet var det många som höjde på ögonbrynen.
– Jo, det må du tro. Man fnissade rätt ordentligt åt min idé då. Uppfödning av kameler, vad ska man göra med dem?
Men att just Öland skulle bli Sveriges kameltätaste landskap var ingen slump. Bengt Erlingsson listar två orsaker till varför han började snegla på ökendjur.
- Ölands kroniska vattenbrist
- Ölands enorma antal sommarturister
Retade sig på bilköerna
Bengt Erlingssons gård ligger på båda sidor av väg 136 som löper längs med Ölands västra sida, från norr till söder. Under sommarmånaderna trafikeras sträckan av drygt 18 000 fordon per dygn, enligt Trafikverket.
På ena sidan landsvägen hade Bengt Erlingsson sina kor, och på andra sidan åkrarna med hö.
– I juli månad är det alltid en massa trafik här ute. När jag skulle köra hö fram och tillbaka mellan åkrarna var jag tvungen att vänta på att bilarna skulle passera. Ibland kunde jag få vänta i totalt en och en halv timme för att kunna korsa vägen.
– Så jag tänkte: Kan man dra nytta av sommargästerna hellre än att reta sig på dem?
Kameler drar mindre vatten än kor, men desto fler turister. Öland har också det perfekta landskapet för kameler, menar han.
– Om du tittar ut över alvaret ser det ut som en mongolisk slätt. Den här naturtypen finns ju nästan ingen annanstans i Sverige.
”En uråldrig hane och en steril hona”
Bengt Erlingsson fick tjata på djurparker i flera år innan någon ville sälja kameler till honom.
– Jag blev väldigt spydigt bemött av djurparkerna. De sa, lilla vän, nu när du ändå är i farten, ska du inte ha några zebror och apor också?
Men Bengt Erlingsson fortsatte att ligga på och till slut var en djurpark villig att sälja honom två kameler.
– En uråldrig hane och en steril hona för 60 000 kronor. Det låter ju inte som någon kanonaffär, eller hur?
Men så småningom lyckades han köpa fler och i dag består beståndet av 15 stycken. Som mest har ranchen haft runt 50 kameler.
Som besökare kan man bland annat ta en ridtur på kamelerna runt en av ranchens hagar.
– För mig har det varit mycket roligare att jobba med dem än med korna. Per investerad timme har jag tjänat bättre på kamelerna. Men ingen har egentligen trott på den här affärsidén, förutom jag och Signe.
Därför fryser inte kameler i Sverige
Dottern Signe Ahlström, 38, växte upp med kamelerna. Hon var sex år när det första paret levererades i trälådor till gården i Ormöga.
I skolan frågade hon sina klasskamrater: Hur många kameler har ni? Och kom förstås hem förvånad när samtliga svarade: Inte en enda.
– Vissa hade ju inte ens kor, säger Bengt Erlingsson.
Kamelerna blev genom åren far och dotters gemensamma intresse. I dag driver de ranchen ihop. Bengt Erlingsson sköter kamelridningen och Signe Ahlström allt runt omkring.
Hon har en kameltatuering på överarmen och, precis som sin pappa, kamelörhängen hängandes i öronen – fast i silver.
– Vi använder kamelerna till bete, avel och turism. Så hos oss har kamelerna tre användningsområden. Och så lite sällskap också, säger hon.
Den vanligaste frågan de får är om inte kamelerna fryser i Sverige.
– När folk tänker på kameler, tänker de på ett ökendjur och att en öken alltid är varm. Men det stämmer ju inte. En öken betyder ju bara att det är lite nederbörd, säger Signe Ahlström.
Kameler, till skillnad från dromedarer, klarar de kyliga svenska vintrarna väl.
– De här kamelerna, tvåpuckliga kameler, kallas även för asiatiska kameler. De kommer från ställen som Mongoliet, Kina och Kazakstan. Men inte Afrika. Där hittar man bara dromedaren, den enpuckliga kamelen.
Generationsskifte på gården
I fjol fyllde Bengt Erlingsson 70 år. Nu är planen att Signe Ahlström och hennes bror Hjorleif Erlingsson, 33, ska ta över gården.
– Nu går ju inte bönder i pension på det sättet, det är inte som att pappa kommer att försvinna. Men han har verkligen förtjänat att ta ett kliv tillbaka. Han har jobbat otroligt hårt i hela sitt liv, säger Signe Ahlström.
– Jag är tredje generationen här på gården, Signe blir den fjärde, säger Bengt Erlingsson.
Det låter som att kamelerna är här för att stanna på Öland?
– Ja, så är det. Det måste finnas kameler i Ormöga. I många generationer till, säger Signe Ahlström.