Den demokratiska snöbollseffekten

COLUMBUS, OHIO.

Oavsett vem som vinner presidentvalet den 4 november kan USA räkna med en rejäl sväng åt vänster den här hösten.

I valen till senaten och representanthuset, som äger rum samma dag, pratar experterna om att en "demokratisk snöboll" kommer att rulla över landet.

- Jag tror att det generellt är kört för republikanerna, säger den republikanske PR-strategen Burke Wood.

Demokraternas stora, om än lite orealistiska, målsättning är att få 60 av de 100 senatorerna, vilket skulle innebära att de kan rösta igenom förslag utan stöd från en enda republikan.

Precis som att Barack Obama fått en rejäl skjuts i opinionsmätningarna sedan finanskrisen exploderade i september har även demokraterna i kongressvalen ökat ledningen mot sina motståndare.

Bland de mer färgstarka kandidaterna i årets val finns bland andra komikern Al Franken, som kandiderar för senator för demokraterna i Minnesota, och lite oväntat leder i opinionsmätningarna mot sin republikanske rival Norm Coleman.

I Montana ser governören Brian Schweitzer ut att bli överlägset omvald – han var även en av favoriterna på demokraternas konvent i Denver i somras, där han gjorde ett passionerat uppträdande. På republikanernas sida har den frispråkiga Michele Bachmann från Minnesota hamnat i rampljuset. Nyligen anklagade hon Barack Obama för att "inte älska sitt land" och föreslog en "undersökning" av demokraterna i kongressen för att ta reda på "vilka som har antiamerikanska idéer" – uttalanden som snabbt fick demokrater att anklaga Bachmann för att uttrycka sig som den konservative Joe McCarthy under kongressförhören på 1950-talet.

Slutet på en era

Ett annat senatsval som står i fokus är republikanernas Elizabeth Dole mot den demokratiske utmanaren Kay Hagan i North Carolina. Det är intressant inte bara för att det kan bli avgörande för delstatens politiska framtid – det har länge varit en väldigt konservativ delstat, men i år är det dött lopp mellan republikaner och demokrater – utan även för att Dole representerar den sista kandidaten för en av de äldsta republikanska dynastierna i landet. Ända sedan 1952 har det alltid suttit någon från familjen Dole eller familjen Bush i den amerikanska kongressen eller Vita Huset – George W Bushs farfar Prescott Bush röstades in som senator 1952, och senator Bob Dole var republikansk presidentkandidat 1996.

USA:s politiska experter säger att det skulle symbolisera slutet på en era av två av landets mest kända republikanska familjer.

Gått miste om sina valfrågor

Sedan demokraternas storseger i kongressvalet 2006 (kongressvalen äger rum varannat år) har republikanska strateger och ideologer oroat sig för att USA är på väg att svänga över rejält till demokraternas fördel.

Förra sommaren skrev Rick Lowry, redaktör för konservativa National Review, att dagens republikaner har gått miste om sina tre mest klassiska valfrågor: bidrag, skatter och brottslighet.

I dag identifierar sig 50 procent av USA:s väljare som demokrater, men knappt 40 procent som republikaner.

”Misslyckats med att anpassa sig till tiden vi lever i”

Den konservativa journalisten David Frum, som tidigare var talskrivare åt George W Bush, men som numera är en av de hårdaste kritikerna av sitt eget parti, förutspår en "tidig vinter för republikanerna" i en artikel i The Week:

- Republikanerna och den konservativa rörelsen har misslyckats med att anpassa sig till tiden vi lever i. Snart är det här valet över och republikaner och konservativa kommer att vara tvungna att konfrontera en svår fråga: hur lång tid kommer det att ta för oss att anpassa oss till den här nya tiden? Det tog demokraterna 12 år att förstå och acceptera sitt nederlag 1980. Förhoppningsvis kan vi lära oss lite snabbare.

Tar avstånd från partiet

Många republikanska kandidater verkar känna av förändringens vindar, och försöker ta avstånd från sitt parti för att i stället försöka förknippa sig med Barack Obama. Kandidater i såväl Kalifornien som Connecticut har till och med använt sig av Barack Obama i sina egna reklamfilmer.

”Delad regering”

Men den växande demokratiska kongressmajoriteten kan även vara en nackdel för Obama.

Många amerikaner tycker att USA fungerar bäst när makten är delad mellan de två partierna. Om presidenten är demokrat bör det vara en republikansk majoritet i kongressen. De brukar kalla det för en "delad regering".

John McCain har passat på att ta till vara på det tillfället och har allt oftare börjat använda demokrater som Nancy Pelosi och Harry Reid – ledare för representanthuset respektive senaten – i reklamfilmer som attackerar Obama.

Varken Pelosi eller Reid är särskilt populära, och kongressen har som helhet popularitetssiffror som är ännu lägre än president Bush: runt 17-18% av amerikaner tycker att kongressen gör ett bra jobb, mot 20-25% för Bush.

I tidningen Harper's berättar den republikanska PR-strategen Burke Wood att han tror att den sista chansen för John McCain att vinna valet är att knyta samman Barack Obama med demokraterna i kongressen.

- Jag tror att det generellt är kört för republikanerna. McCains sista hopp är att hans argument om en delad regering biter sig fast i folks medvetanden och får folk att tvivla på Obama.

Martin Gelin