”Inte reglerat i svensk lag”

”Släktsökningar” på DNA-prover inte reglerade i svensk lag

”Släktsökningar” av DNA-prover är inte reglerade i svensk lagstiftning.

Det uppger Aimee Jillger, verksjurist vid Rikspolisstyrelsen.

– Den här frågan är inte reglerad i Sverige, säger hon till aftonbladet.se.

I USA pågår en debatt om huruvida sökningar med resultat från DNA-prover ska få göras så ”breda” att de ger träff även på DNA-prov från släktingar till misstänkta gärningsmän.

I Storbritannien har ”släktsökningar” gjorts under de senaste fem åren och lett till att åtminstone åtta fall kunnat lösas, skriver Washington Post.

Ett av exemplen är fallet med ”sko-våldtäktsmannen” som kunde gripas 20 år efter att han begått åtminstone sex våldtäkter, efter att ett DNA-prov från hans syster gett en partiell träff mot ”sko-våldtäktsmannens” DNA.

Systerns DNA togs av polisen i samband med att kvinnan greps misstänkt för rattfylla, och kördes mot registret över så kallade ”cold cases”, vilket ledde till den partiella träffen. Mannen kunde sedan gripas av polisen.

Inte reglerat

I Sverige är den här typen av släktsökningar inte reglerade i lagstiftningen, enligt Aimee Jillger.

– Det är upp till den som tillämpar lagstiftningen, förundersökningsledaren, att göra den bedömningen, säger hon.

Ricky Ansell, forensisk generalist vid Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, säger att ”släktsökningar” sker i vissa fall:

– Det är inget vi gör i varje enskilt fall per automatik. Men vi har gjort så i några enstaka fall, säger han.

I fallet med den amerikanska seriemördaren ”BTK” beslagtog polisen den misstänkta gärningsmannens dotters cellprover på en klinik, och kunde med hjälp av ett DNA-test slå fast att hon var släkt med seriemördaren. ”BTK” visade sig vara kvinnans far, och efter att polisen fått den partiella träffen kunde mannen gripas och ställas inför rätta.

I Sverige skulle polisen inte få beslagta ett prov från sjukvården.

– Man får inte gå till sjukvården och begära ut prover, säger Aimee Jillger.