Rymd, kvant och lasrar – dags för fysikpriset

helskärm

Förra året knep Lunds universitet sitt första Nobelpris, när svensk-franska Anne L'Huillier var en av de tre pristagarna. Kanske blickar kommittén i år mot den mystiska kvantvärlden.

– Det är ganska hett just nu, säger fysikprofessorn Mattias Marklund.

225 personer i världen kan eller har kunnat titulera sig som Nobelpristagare i fysik. Under tisdagen kan det bli ytterligare tre. För det är så det har sett ut de senaste åren, att tre forskare delar på priset. Senast en ensam pristagare i fysik prisades var 1992, då franske Georges Charpak prisades för uppfinningen av partikeldetektorer.

Historiskt har fysikpriset oftast gått till en kärn- eller partikelforskare, följt av fysiker som sysslar med den kondenserade materiens fysik. På senare år har dock rymden, kvant- och optisk fysik prisats flitigt, enligt en genomgång av Scientific American.

– Kvantområdet har man ju täckt in ganska väl under de senaste åren, säger Mattias Marklund vid Göteborgs universitet.

Fler kvantaspiranter

Men bara för att ett område premierats betyder det inte att området har mindre chans att vinna i år.

– Jag har inte själv suttit i Nobelkommittén så jag kan bara spekulera, men jag är ganska säker på att man inte försöker att tänka alltför mycket på det sättet, säger han.

Blir det ett kvantpris i år är MIT-forskaren Peter Shor en lågoddsare.

– Peter Shor är en matematiker som lagt grunden för kvantalgoritmer kan man säga, som är en viktig del av hur man i slutänden kan använda kvantdatorer, säger Marklund.

Själv håller han tummarna för Yakir Aharonov vid Chapman i Kalifornien eller britten Michael Berry, även de rör sig i kvantfysikens värld.

– Det skulle vara ett väldigt roligt och välförtjänt pris som sätter ljus på väldigt grundläggande saker i vår värld.

Troligtvis inte blågult

För forskarna är det oftast en lång väntan på att få sin medalj, om man jämför med när den första studien publicerades inom det prisade området.

Genomsnittet ligger på omkring 20 år, men japanen Syukure Manabe fick vänta hela 60 år från det att han presenterade sin första klimatmodell till dess att han tilldelades Nobelpriset 2021.

Förra året delade fransk-svenska Anne L'Huillier fysikpriset med österrikisk-ungerske Ferenc Krausz och fransmannen Pierre Agostini. Att det skulle bli ytterligare en svensk pristagare är inte särskilt troligt, rent statistiskt. Bara fyra svenska forskare har fått priset genom åren (1912, 1924, 1970 och 2023). I topp tronar USA, med hela 90.