Järnbalken for in genom rutan - millimeter från 4-årige Oscars huvud

Eric Tagesson

Med sina två små pojkar och syster i bilen var Erika Wirde, 41, i går på väg för att fira sina föräldrars guldbröllopsdag.

Då small det.

En stor järnbalk for som en projektil genom hennes framruta.

Balken var millimeter från snart fyraårige Oscars huvud.

– Jag kan inte förstå det. Han måste ha en ängel som vakar över honom, säger mamma Erika.

"Bara Hamarbyare får koma in" står det med spretiga bokstäver på dörren till familjens lägenhet i Hammarby Sjöstad.

– Hej! Gissa vad jag heter, ropar Oscar innan vi ens kommit innanför dörren.

Han har inte inte skråma på sin kropp. Men i går kväll plockades mängder av glassplitter ur hans lockiga hår.

Skulle fira mormor och morfar

Trots att klockan inte ens var fem hade det redan mörknat när Erika Wirde körde sin Passat på den hårt trafikerade Essingeleden i Stockholm.

Hon var på väg till Uppsala för att fira sina föräldrars guldbröllopsdag - 50 år som gifta.

I baksätet satt hennes syster och åttaårige son Gustav.

I framsätet, i en bakåtvänd barnstol, satt snart fyraårige sonen Oscar.

– Det var ganska mycket trafik, jag låg i mittenfilen, berättar Erika när vi träffar henne och pojkarna.

Framrutan exploderade

Det har inte ens gått ett dygn sedan olyckan.

– Jag såg ingenting förrän det small. Plötsligt var den bara genom rutan.

"Den" var en stålbalk. Fyrkantig, runt 10 gånger 10 centimeter och runt en meter lång. 20-25 kilo tung.

Framrutan exploderade. Erika såg ingenting.

– Jag kände hur det blev kallt.

Hon ställde sig på bromsen. Först därefter vågade hon vända blicken mot Oscar.

– Han låg där under stålbalken och bara vrålskrek.

Av rädsla för att de skulle bli påkörda vågade Erika inte spänna loss Oscar ur bilbarnstolen. Istället lyfte hon upp stålbalken så att han kunde sitta ordentligt. Balken hade passerat precis över Oscars huvud och stannat i ryggstödet på passagerarstolen.

– Det var väldigt tung.

Inte en skråma

Snart kom hjälpen. Först en ung tjej som ställde sin bil bakom Erikas som fortfarande stod i mittfilen på hårt trafikerade Essingeleden.

– Då vågade jag ta upp Oscar och satte honom i mitt knä. Jag bara kände över hela hans huvud och kropp. Det var glas överallt. Men inte en skråma.

– Det är helt osannolikt. Jag tittar på hålet i rutan där balken flög in, och var balken hamnade. Det är exakt där Oscars huvud brukar vara. Men han hade somnat och hade väl kanske huvudet lite på sniskan, säger Erika.

– Jag kan inte förstå det. Det är ett mirakel. Han hade en ängel som vakade över honom.

Hon försöker hålla tillbaka, men nu tåras hennes ögon.

Är du troende?

– Nej, egentligen inte. Men i dag är jag det.

"Så tacksam"

Pojkarna pratar lite grann om det som hänt, men verkar inte riktigt ha förstått.

Och det kanske är lika bra.

– Jag är nog den som är påverkats mest. Jag är så tacksam att han lever.

Familjen satt kvar i bilen i 10-15 minuter innan polisen, ambulansen och räddningstjänsten kom fram.

De fördes till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Chockade, men fysiskt helt oskadda.

Av brandkåren fick Oscar och Gustav varsin nalle. På sjukhuset fick Oscar en till.

Först när de var på sjukhuset ringde Erika sin man, som var i Jönköping och jobbade.

– Jag sa: Du ska få prata med båda dina pojkar nu. Sedan ska jag skicka ett par bilder. Du kommer inte tro dina ögon.

Förbannad på den som orsakade det här

Erika Wirde är medveten om vilken osannolik tur i oturen de hade.

– Men det är klart jag är förbannad på den som orsakade det här. Det här visar hur viktigt det är att surra lasten ordentligt.

Familjen hade änglavakt. Men var centimeter från en obeskrivlig tragedi.

Erika gråter igen.

– Jag tänker på det hela tiden, hur det kunde ha gått, det snurrar i mitt huvud.

Enligt polisen har balkarna sannolikt fallit av från en lastbil.

"Lastbilen som ej är identifierad fortsatte sin färd mot okänt mål," skriver polisen på sin hemsida.

Skadade tummen

Oscar far otåligt omkring i lägenheten.

Han kan inte hitta sin iPad men vill gärna visa oss hur duktig han är på spelet Minecraft. Storebror Gustav säger att han är bättre, men att hans bästis är ännu bättre.

– Men han fuskar en del.

iPaden är försvunnen i lägenheten.

Men Erika försöker lugna Oscar genom att säga att det ju var tur att den inte gick sönder vid olyckan.

– Ja! iPaden klarade sig, men inte jag, säger han.

– Min tumme är lite skadad.

Han håller fram sin lilla hand.

På tummen syns en rodnad. Om man tittar riktigt riktigt noga.